Organisationer på det litterära fältet lyfter fram läskunnigheten som valtema

13.3.2019

Organisationer på det litterära fältet kräver att de kandidater som ställer upp i riksdagsvalet tar ställning till läskunnighetsfrågor och hur läskunnigheten ska utvecklas. 

Ungefär var tionde finländare har svag läskompetens. De här personerna har svårt att fortsätta sina studier och att placera sig på arbetsmarknaden. 370 000 vuxna medborgare råkar i svårigheter när de möter ett snabbt informationsflöde de har svårt att tolka, och som kanske innehåller motstridig information.

Av de unga vuxna finländarna i åldern 20–24 år saknar nästan 16 procent studieplats och arbete. Ett av de mest effektiva sätten att förhindra utslagning, är att fortsätta studierna efter grundskolan.

Finland har betydligt fler marginaliserade unga än de andra nordiska länderna.

För att bromsa den negativa utvecklingen bör vi erkänna läskunnighetens betydelse för samhället. En tillräcklig läskompetens ger oss möjligheter att delta på ett fullvärdigt sätt i vår digitala kultur och i vardagen. För att kunna orientera sig i vardagen måste vi kunna förstå allt mer komplicerade texter och splittrad faktakunskap. Läskompetensen måste uppdateras och den bör spegla rådande omständigheter. Läskunnighet innebär inte enbart mekaniska färdigheter och språkriktighet. Förmågan att tillgodogöra sig fakta och kunna granska text ur många olika perspektiv står i fokus. Som alla andra färdigheter, kan vi upprätthålla och utveckla läskompetensen genom hela livet.

En person som inte kan läsa blir lätt ensam. Läskunnighet är en faktor som främjar demokratin, och den stärker vår sociala identitet, känslan av samhörighet och jämlikhet. En god läskompetens ger oss möjligheter att klara oss i informationssamhället och dagens arbetsliv. I dagens medievärld är kritisk läskunnighet allt viktigare.

Varför det är viktigt att uppmärksamma läskunnigheten i regeringsprogrammet?

1. En tillräcklig läskompetens är en förutsättning för att kunna delta jämlikt i dagens samhälle.

2. Läskunnigheten motverkar marginalisering bland barn, ungdomar och vuxna.

3. Läskunnighet och -kompetens bör vara synliga i regeringsprogrammet, eftersom de påverkar inrärning, kultur,  ekonomi samt hälsan och välmåendet.

4. Läskompetensen har omfattande ekonomiska konsekvenser – den påverkar tillgången på kompetent arbetskraft, det litterära fältet som näring, de finländska företagens konkurrenskraft, Finlands landsbild och Finland som en föregångare som exportnation.

5. Regeringen bör stå som en garant för att Finland också i framtiden har en rik litterär kultur och att författare och översättare har tillräckliga förutsättningar för att utföra sitt arbete.

Hur bör regeringsprogrammet uppmärksamma läskunnighetsfrågorna?

1. Det nationella läskunnighetsforumet skapade riktlinjer för hur man kan förbättra läskunnigheten och öka intresset för läsning. Detta bör i sin helhet uppmärksammas i regeringsprogrammet. Bekanta er med riktlinjerna

2. Man bör skapa goda förutsättningar för familjernas läsvanor – barnrådgivningarna och småbarnspedagogiken bör ges förutsättningar att stöda barnens språkutveckling tillsammans med familjerna.

3. Man bör stärka skolorna och bibliotekens resurser så att de kan förverkliga projektet Den läsande skolan (jfr Skolan i rörelse)

4. Statens stipendier bör höjas och utökas så att man stärker författarnas och översättarnas arbetsförutsättningar.

Organisationer på det litterära fältet 
Finlands svenska författareförening
Kirjakauppaliitto
Kirjallisuuden tekijänoikeusjärjestö Sanasto
Kirjallisuuden vientikeskus FILI
Lastenkirjainstituutti
Lukukeskus – Läscentrum
Suomen Kirjailijaliitto
Suomen kirjastoseura
Suomen Kustannusyhdistys
Suomen kääntäjien ja tulkkien liitto
Suomen Näytelmäkirjailijat ja Käsikirjoittajat
Suomen tietokirjailijat
Svenska modersmålslärarföreningen i Finland r.f.
Äidinkielen opettajain liitto