Finland saknar skyddsnät för läsning

De nya Pisaresultaten visar att de finländska barnens kunnande fortsätter sjunka. Särskilt poängen i läskunnighet har fallit brant. Andelen unga med svag läskunnighet har nästan fördubblats sedan 2018, andelen med utmärkta färdigheter har halverats.

Utvecklingen i Finland följer en global trend. Poängtalen för läsning har sjunkit i alla länder, och i till exempel Estland som varit ett toppresterande land i Pisamätningarna, har poängen i den här omgången sjunkit till samma nivå som OECD-ländernas medeltal var 2015. Nedgången i Finland är ändå brant, sjätte brantast av alla OECD-länder.

Att läskunnigheten sjunker är problematiskt eftersom en tillräcklig nivå i läskunnighet är en förutsättning för all inlärning, också för matematiska ämnen. Det är svårt att förbättra kunskapsnivån i alla skolämnen om man inte förbättrar resultaten i läskunnighet. Läskunnigheten stärks enbart genom att läsa tillräckligt långa texter regelbundet. Man borde reflektera över hurdana förutsättningar barn och unga på riktigt har att öva upp och stärka sin läsfärdighet.

För att vända trenden för läskunnighet och övrig kunskap behöver barn och unga utsättas mer för böcker och läsning under hela sin uppväxt. Ju tidigare barn får fördjupa sig i verser, berättelser och böcker desto bättre. Vi behöver skyddsnät som inte släpper igenom ett enda barn eller ungdom undan läsinspiration. Alla behöver utsättas för böcker.

Fritidsläsningen har minskat i alla åldersgrupper, också bland vuxna. När andelen vuxna som inte läser blir större, är det också allt fler barn som blir utan gemensamma läsupplevelser. Man borde stöda läsningen i familjer så tidigt och så jämlikt som möjligt. Rådgivningsprogrammet En läsgåva till barnet har sedan 2019 gjort gemensamma lässtunder möjliga för barnfamiljer. Alla barnfamiljer får egna böcker av rådgivningarna och föräldrarna får information om läsningens betydelse för barnets utveckling.

Programmet har effektivt ökat läsningen i barnfamiljer och gjort läsningen till en integrerad del i vardagen.

Det är särskilt viktigt att stöda tidig läsning eftersom skillnader i färdigheter syns redan när barnet inleder sin skolgång. Barn som man läst regelbundet med innan hen börjar skolan har ett års försprång på skolstigen. Då de gemensamma lässtunderna dessutom stöder all inlärning, har de barn som fallit utanför läsningen svårt att komma från sitt underläge. Följderna syns i resultaten för Pirlsundersökninen för årskurs fyra, där man ser att tiden man använt på läsning och poängtalen för läsfärdighet har sjunkit och polariserats de senaste åren. Ju fler fjärdeklassare som har svag läskunnighet, desto fler niondeklassare når inte upp till så god läskunnighet att hen kan fortsätta sina studier efter grundskolan.

För att läsklyftan inte ska uppstå redan innan skolgången börjat borde man uppmärksamma läsningens betydelse för bebin och barn i lekåldern. Programmet En läsgåva till barnet visar hur stor spridning ett program för läsning och en läsgåva kan få för hela årskullar. För att garantera att effekten blir kontinuerlig borde man dra igång ett program för en läsgåva till barn i daghemsåldern. Det skulle jämna ut polariseringen i läsning bland familjer och stärka småbarnsfostrans roll som stöd för läsning.

Läsningen borde vara en del av varje skoldag, oberoende av skolämne. Man måste säkerställa att skolorna har tillräckligt tid och resurser att lugna ner tempot för att läsa. Den tid man avsätter för läsning sparar man på annat håll. När läskunnigheten stärks underlättar det all annan inlärning. Skolan har en central roll när det gäller att skapa en läskultur. Om de tryckta böckerna försvinner från skolan och man inte läser i hemmen förlorar många barn kontakten till litteraturen. Biblioteken som en samarbetspartner till skolan garanterar att alla kan hitta läsning som väcker nyfikenhet och intresse.

Traditionellt har man i Pisasammanhang utgått från att nivå 2 räcker för att medborgaren kan klara sig i samhället. Mer än en fjärdedel, 25,8 % av de unga Finland stannar på den här försvarliga nivån. En försvarlig nivå räcker för att förstå innebörden och kungstanken i en medellång text eller att hitta samband och betydelser i en kortare text. För studier och i arbetslivet har man ansett att en tillräcklig nivå är nivå 3, då man har kritisk läskunnighet. Mindre än hälften, 49,6 % av de unga i Finland når den nivån.

En tillräcklig läskunnighet är en förutsättning för all inlärning, men effekten av den inverkar bredare i en individs liv. Läskunnigheten har betydelse för individens möjligheter på arbetsmarknaden, livslångt lärande och möjligheter att delta i samhället. Läskunnigheten gör det möjligt att ha kontakt med andra: kan jag föra fram min åsikt, kan jag berätta vad jag tänker, önskar och drömmer om? Kan jag söka det stöd jag behöver av samhället, så att problemen inte hopar sig. Av Pisaresultaten kan man också utläsa hur svag uthållighet de unga i Finland har. De vill inte anstränga sig om uppgiften känns utmanande. Av ungdomarna i Finland lade en större del sina yrkesmässiga ambitioner på en lägre nivå jämfört med unga i andra länder. Man kan reflektera över en hurdan livsmiljö vi vuxna ger de unga och hurdana framtidsutsikter vi erbjuder dem.

Genom att uppmuntra till jämlikt läsande, skapa ett stödnätverk för en läskunnighet som inte läcker, säkerställer vi att alla barn får tillgång till sitt eget språk, kommer i kontakt med berättelser och har förmåga att koncentrera sig. Läsning ger näring till fantasin och nyfikenhet. Ju nyfiknare ett barn är, desto större motivation har hen i allmänhet att lära sig nya saker. Uthållighet handlar om motivation. Vill jag lära mig nytt, vill jag försöka en gång till? Ett barn som läser vill ofta det.

Källor:
Undervisnings- och kulturministeriet: PISA 2025: Finländska ungas kunskaper i naturvetenskaper fortfarande tydligt över OECD-genomsnittet
Läscentrum: Bokkassen inverkar på barnets läsvanor ännu i lekåldern

Resultaten i Pisarapporten väckte också intresse 9.9.2026 då en paneldiskussion där Jenni Haukio i egenskap av konferencier, tillsammans med Akavas ordförande Maria Löfgren, Näringslivet EK:s ledande sakkunniga Mirja Hannula och Läscentrums verksamhetsledare Emmi Jäkkö dryftade lösningar på hur man kan vända trenden i lärandet. På riksdagens bokdag som sammankallats av riksdagsledamot Krista Mikkonen intresserade sig riksdagsledamöternaframför allt för effekterna av bokprogrammet som riktar sig till hela åldersklasser, och yrkesundervisningens möjligheter att stärka de ungas läskunnighet.