1. 60 procent av finländarna tycker att de läser för lite

2. Kunskap om den tidiga läsningens betydelse har effekt på familjernas läsvanor
3. Högläsning med barn kan ge ett års försprång för skolgången
4. Läskunnigheten polariserar kunskapsklyftan upp till två årg
5. Skolorna har varierande möjligheter till jämlikt arbete med läskunnigheten
6. Man får unga att läsa med individuella lösningar
7. Samhället bör identifiera svaga läsare i alla åldersgrupper
8. Stöd till flerspråkighet stöder all inlärning
9. Samhället kräver en allt mer mångsidig läskunnighet av oss
10. Var fjärde finländare läste mer under undantagsvåren

+ Vi arbetar för läskunnigheten på bred front

Finländarna värdesätter läsning och läskunnighet och vill läsa mer. 60 procent av den vuxna befolkningen tycker att de läser eller lyssnar för lite på böcker. Så många som 71 procent nämner att en orsak till att de läser för lite är svårigheter att koncentrera sig på läsningen. Många ser hellre på tv eller filmer och tycker att de inte har tid över för läsning. På samma sätt upplever 63 procent av småbarnsföräldrarna att de läser för lite med sina barn. De uppger tidsbrist som den främsta anledningen till att man inte läser så mycket man vill eller tycker att man borde. Läscentrum lät göra en undersökning om finländarnas läsvanor våren 2020.[1]

Statistiken över finländarnas läsvanor är motstridig. Finländarna uppger ofta läsning som sin hobby och använder näst efter esterna med europeiska mått mätt mest tid för läsning.[2] Samtidigt har antalet böcker man läst sjunkit drastiskt. År 2017 hade bara 13 procent av finländarna läst minst tio böcker det senaste halvåret, år 2002 var andelen av de aktiva läsarna 25 procent. [3]

En ökande negativ attityd till läsning är ett alarmerande drag. Man är medveten om nyttan av läsning, men allt fler föräldrar njuter inte själva av att läsa. Föräldrarnas egna läsvanor, attityder och sätt att tala om inlärning har en avgörande betydelse för barns och ungas läs- och skrivvanor och hur barnen utvecklar de här färdigheterna. [4]

Enligt undersökningar kan man se spår av den minskade läsningen i resultaten för läsförståelsetest. Andelen ungdomar med svaga resultat ökar speciellt i de socioekonomiskt utsatta grupperna. Den socioekonomiska bakgrundens betydelse för inlärningen har blivit allt större under 2010-talet.[5]

Vi bör således fortsättningsvis tala om läsningen och dess betydelse, och arbeta för en jämlik läskunnighet. Ungefär hälften av de vuxna finländarna har lagt märke till diskussionen om läsningens betydelse i offentligheten, och av dem anser en tredjedel att det påverkat de egna läsvanorna. 1 Man borde på en allt bredare front anpassa nya läsvanor och textformat till varandra.

Det är viktigt att granska lästrender och läsutveckling som en global fråga. Det finns intressanta exempel på hur våra grannländer Sverige och Estland lyft fram läskunnigheten. Med långsiktigt arbete har Finland förutsättningar att behålla aktningen för läsning och litteratur, och sin ställning som toppresterande läsare.

[1] Lukukeskus 2020. Innolinks studie. Drygt 1000 finländare svarade på förfrågan. Ca 500 föräldrar till barn under 10 år
[2]  European Commision: Eurostat. 2018. 
[3] Statistikcentralen 2017: Böcker läses mer än tidigare – antalet lästa böcker har minskat 
[4] Leino, Nissinen, Puhakka, Rautopuro: Lukutaito luodaan yhdessä. Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2016). Jyväskylä: Koulutuksen tutkimuslaitos 2017.
[5] Leino, Ahonen, Hienonen ym.: Pisa 2018 Ensituloksia.

63 procent av föräldrarna i Finland tycker att de läser för lite med sina barn.1 Ändå visar forskning att barnens första år är av avgörande betydelse för läskunnigheten och språkutvecklingen. Högläsning under spädbarnstiden gynnar hjärnans utveckling, stöder språkutvecklingen och senare inlärning.[1] [2]

När man frågat föräldrar vilket det främsta motivet för högläsning varit, svarade mer än hälften nyheter som påtalat nyttan med läsning. Den näst vanligaste anledningen var den upplysning de fått från barnrådgivningen. Det visar att det har betydelse att alla familjer får kännedom om läsningens betydelse för barnets utveckling och vikten av kommunikation inom familjen genast från och med att barnet är fött.

Barnrådgivningarna är införstådda med nyttan av tidig läsning. Enligt en undersökning Läscentrum gjorde oroar sig uppemot hälften av hälsovårdarna vid barnrådgivningarna för barnens språkutveckling. Två av tre hälsovårdare tycker att barnens språkutveckling försämrats något eller avsevärt under de senaste åren. Talutvecklingen och ett torftigt ordförråd var saker som lyftes fram i flera svar. I hälsovårdarnas svar kom det också fram att de oroar sig för att barnens förmåga till samspel utvecklas långsammare än tidigare.[3]

Hälsovårdarna är välmotiverade att upplysa föräldrarna om hur viktigt det är att läsa. Av de hälsovårdare som besvarade Läscentrums enkät uppgav 94 procent att de vill påminna om högläsningens betydelse vid rådgivningsbesök. 80 procent upplever att läsning med barn har stor betydelse för barnets utveckling. Så stor del som 98 procent vill gärna sprida information om högläsningens betydelse och önskar att läsgåvan som delas ut ska ha betydelse för familjernas läsvanor. Över hälften av familjerna önskar få mer information om nyttan med läsning och lämpliga böcker från barnrådgivningarna. Trots detta är information om betydelsen av tidig läsning inte ännu en del av rådgivningsprogrammet.

Läscentrum stöder barnfamiljernas läsvanor med ett treårigt program, ”En läsgåva till barnet” som finansieras av Finska Kulturfonden. Alla barn som föds åren 2019-21 får en läskasse. Förutom en versbok för bebisen och en bok med godnattsagor finns det fakta om läsningens betydelse för barnets välmående och samspelet inom familjen. Det omfattande projektet om tidig läsning når tre hela årskullar och ger jämlika möjligheter till läsupplevelser i den tidiga barndomen.

[1] Esim. Dunst, Simkus, Hamby: Effects of Reading to Infants and Toddlers on Their Early Language Development. CellReviews Vol. 5 Nr. 4. 2012.
[2] Huotilainen, Suppanen, Ylinen: Rhythmic structure facilitates learning from auditory input in newborn infants. Infant Behavior and Development, Volume 57, 2019.
[3] Lukukeskus 2019. Innolinks studie.

Effekten av tidiga gemensamma lässtunder kan observeras i de förhandskunskaper barnet har då hen inleder sin skolgång. Av enskilda fritidssysselsättningar är läsning den som har störst betydelse för barnets utgångsläge vid skolstarten. Skillnaderna bland barn som inleder sin skolgång kan vara upp till ett år.[1]

Läsförmågan och inställningen till litteratur har sitt ursprung i den tidiga barndomen. Barn som tidigt haft läsande förebilder och litterär stimulans är intresserade av böcker och lär sig ofta läsa tidigare än andra. Ett intresse för läsning och böcker som väckts tidigt stärker barnets identitet som läsare. Det är lättare för ett barn som man läst mycket för att förstå det hen läser. Då tänds läsgnistan och den hålls också brinnande lättare.[2]

Det är viktigt att uppmuntra barn att ta tag i böcker och stärka hens intresse för böcker genom hela den tidiga barndomen – eller senast i förskoleåldern. Barn som i slutet av förskoleåret har god beredskap för läsning är skickligare och ivrigare läsare i slutet av sitt första skolår. Samarbetet mellan förskoleläraren och hemmet är ett viktigt stöd för barnets läsiver.

Det är oroväckande att polariseringen när det gäller läsning syns redan under småbarnsåren. När man utrett nybörjarelever framkom det av undersökningen att läsning är en fritidssysselsättning speciellt bland familjer med akademisk bakgrund.

En god småbarnspedagogik kan jämna ut inlärningsmöjligheterna bland barn med olika bakgrund. Småbarnspedagogik på heltid gynnar särskilt barn som har flera riskfaktorer för inlärningssvårigheter.9 Det finns stora kvalitetsskillnader i småbarnspedagogiken när det gäller språklig interaktion. Enbart i hälften av daghemmen i Finland läser personalen dagligen högt på det sätt som stipuleras i läroplanen.[3]

Litteratur, högläsning och språklig interaktion bör vara en del av alla barns vardag såväl hemma som på daghem och i förskolan. Läsning för och med barn stöder barnets inlärningsberedskap så att hen utvecklas åldersadekvat.

Läsning kan jämna ut kunskapsklyftor som uppstått ur skillnader i socioekonomiska förhållanden. För att alla barn ska ha jämlika förutsättningar att läsa bör man kanalisera stöd till familjer så att de ägnar sig åt hobbyläsning och man bör rikta sig särskilt till vårdnadshavare med låg utbildning.

[1] Ukkola, Metsämuuronen & Paananen: Läget vid skolstarten. NCU 2020. 
[2] Lerkkanen, Salminen, Pakarinen: Varhaislapsuuden lukuhetket tukevat lukutaitoa. Onnimanni 1-2, 2018.
[3] Repo, Paananen, Eskelinen ym.: SMÅBARNSPEDAGOGIKENS KVALITET I VARDAGEN. NCU 2019. 

Signalerna om att polariseringen inom läskunnigheten ökar är alarmerande. Finland toppresterar i läskunnighet men skillnaderna mellan elevernas kunskapsnivå var rekordstor i Finlands Pisa-resultat år 2018. Skillnaderna mellan elevernas språkliga kompetens märktes redan vid skolstarten.

Pojkar är överrepresenterade bland de svaga läsarna. Skillnaderna mellan flickors och pojkars språkliga kompetens har hållits oförändrad under 2000-talet. Därför är det viktigt att förstå skillnader i läskunnighet såväl på individnivå som hur de samverkar bortsett från könsaspekten.

Inställningen till inlärning, att skriva och den egna läsaridentiteten har ett samband med de ungas kunnande. Man bör synliggöra ungdomens kunnande och styrkor och stöda dem både hemma och i skolan. Flickor förhåller sig mer positivt till studier än pojkar.[1] Det har betydelse hurdan bild samhället ger av pojkar som läsare och skribenter, samt hurdan inställning till inlärning och litteratur vi förmedlar till ungdomar.

Elevernas socioekonomiska bakgrund har fått allt större betydelse för studieresultaten under 2010-talet. Andelen svaga läsare har vuxit mest i de socioekonomiskt utsatta grupperna och skillnaden i läskompetens mellan den lägsta och högsta socioekonomiska klassen är upp till två skolår. I flera undersökningar har man konstaterat att föräldrarnas utbildningsbakgrund, ställning i arbetslivet och antalet datorer och böcker i hemmet har ett samband med elevernas kunskapsnivå och inställning till inlärning.[2] Hemmet kan dämpa effekten av den socioekonomiska bakgrunden genom att förhålla sig positivt till den ungas inlärning och skolgång.

En svag läskompetens påverkar den ungas möjligheter till fortsatta studier. Andelen svaga läsare bland vuxna som avlagt grundskoleutbildning och yrkesexamen är 36 procent.[3]

Läskunnighet är en medborgarfärdighet som gör det möjligt att delta som fullvärdig samhälllsmedlem. En person som inte kan läsa marginaliseras lätt och kan inte söka sig till och tillgodogöra sig service. Avsaknaden av tillräcklig läskunnighet kan vara ett hinder för att få behövligt stöd. Enligt ungdomarbetares erfarenheter kan en svag läskunnighet göra det svårare att förstå utlåtanden från Folkpensionsanstalten.

Småbarnspedagogiken och grundutbildningen bör uppmärksamma och åtgärda faktorer som inverkar på inlärningsskillnader i ett så tidigt skede som möjligt. Man bör trygga grundutbildningens uppdrag att ge alla jämlika förutsättningar till färdigheter. När hemmens bakgrund får allt större betydelse för inlärningsresultaten växer grundskolans roll som utjämnande faktor.

[1] Kauppinen & Marjanen: Hur ser niondeklassarnas språkliga kompetens ut? – Utvärdering av lärresultat i modersmål och litteratur 2019 i slutskedet av den grundläggande utbildningen. NCU 2020.
[2] PISA 2018; ICILS 2018; Hautamäki, Rämä & Vainikainen (toim.): Perusopetus,tasa-arvo ja oppimaan oppiminen Valtakunnallinen arviointitutkimus peruskoulun päättövaiheesta, 2019. Kasvatustieteellisiä tutkimuksia, nr. 52.
[3] PIAAC 2012: Opetus- ja kulttuuriministeriön julkaisuja 2013:19. 

Skolorna gör ett stort arbete för läskunnighet och de har en nyckelroll för att göra barnen till lojala läsare. Lärarna har lika stort inflytande på elevens läsvanor som vänner och föräldrar har, särskilt för de elever som inte har familjens stöd för läsning.[1] Det finns stor spridning bland skolornas möjligheter till tillgängligt och jämlikt arbete för läsning; läsvanor och praxis varierar mycket.[2]

De senaste årens många läsfrämjande projekt och kampanjer har synliggjort skolornas utmaningar och utvecklingsbehov när det kommer till arbetet med läskunnighet. Kampanjen Läsrörelsen i skolan samordnar olika nätverk på fältet och påverkar strukturerna med långsiktiga metoder. Lärarna uppger att olika kampanjer påverkar eleverna i gynnsam riktning gällande deras inställning till böcker och läsning.[3] Det är viktigt att frågor som kommer upp i samband med projekten får permanenta lösningar.

Enligt en utredning som gjordes i samband med projektet Läsklanen för lågstadierna framkom det att 22 procent av lärarna inte hade gett eleverna en enda bok att läsa under föregående termin. Den förklaring de flesta lärare hade angett för att man inte läst var elevernas bristande läskunnighet och inlärningsförmåga samt deras attityder. Resursbrist är ett annat hinder för skolornas arbete med läsning.

I skolornas uppdrag att stödja fritidsläsning poängterar undersökningen att det är viktigt att litteraturen är tillgänglig och aktuell barn- och ungdomslitteratur synlig. Det finns stora skillnader i skolornas möjligheter att få tag på böcker och att använda bibliotekstjänster. Om man utvecklar skolbiblioteken och tar väl hand om det kommunala biblioteksväsendet främjar det både skolornas och hemmens jämlika möjligheter till läsfostran.

Skolorna och lärarna borde få tid och stöd för att hitta, utveckla och dela nya pedagogiska metoder för läsfostran. Lärarna borde också själva erbjudas möjlighet att utveckla sin läsaridentitet. Lärarnas egen fritidsläsning har stor betydelse för hur ofta man använder litteratur i undervisningen.[4]

Man borde reservera tid för läsning i skolorna, till exempel med att ha lästimmar varje vecka. Elever i alla olika åldrar borde ha möjlighet till kravlös läsning. Fenomenbaserade läsprojekt som att använda facklitteratur ämnesöverskridande stöder mångsidig inlärning och läskompetens. Hela skolan behövs när man utvecklar grundskolan till ett läsande samfund.

[1] Esim. Cremin, Mottram, Collins, Powell, & Safford: Build­ing Communities of Engaged Readers: Reading for pleasure. New York: Routledge. 2014.
[2] Lukuklaani-tutkimus: Ala- ja yläkoulujen alkukartoitusten koosteet, analyysi ja tiedottaminen. Tutkimusraportti 2017-2019. Suomen Kulttuurirahastolle laatinut hankekoordinaattori Lotta-Sofia Aaltonen.
[3] Slutrapport för Läsrörelsen i skolan
[4] Kauppinen & Aerila: Luokanopettajien lukijuus ja sen merkitys oppilaiden lukuinnon kasvattamisessa ja kirjallisuudenopetuksen kehittämisessä. Suomen ainedidaktisen tutkimusseuran julkaisuja, nr 15: Tutkimuksesta luokkahuoneisiin. 2019.

De senaste årens lässtimulerande åtgärder visar att man bör erbjuda ungdomarna individuella vägar till litteraturen. De unga är medvetna om nyttan med läsning och tycker att de läser för lite, men de hittar inte tillräckligt med tid och motivation för det i sin vardag. Intresse för läsning väcks ofta via egna förebilder – lösande förebilder hör också till lärarnas önskemål i arbetet med att inspirera till läsning. Ändå uppger bara 10 procent av de unga att den person de beundrar läser.[1]

Uppdraget att väcka ungas intresse för läsning kräver en fördomsfri och öppen inställning av de vuxna gällande läsning, olika läsvanor och texter. Att fästa uppmärksamhet på textens funktionalitet och att producera egen text på olika sätt är bra metoder att locka svaga läsare i olika åldrar att skriva och läsa. Det viktigt att utnyttja olika uttryckssätt, för även om man har svårt att läsa kan man ha lätt för att uttrycka sig.

Genrer som estradpoesi, rap och spoken word kan bli en port till litteraturen. Genom projektet ”Mun tarina” (Min berättelse) väcktes gymnasieelevers intresse att skriva och uttrycka sig. 47 procent av de elever som var med i projektet önskade sig mer tid i skolan för kreativt, kravlöst skrivande.[2] Projektet ”Sanat haltuun – Ordets makt” har under fyra år inspirerat mer än 5000 ungdomar att upptäcka läsning via raplyrik. Hälften av de som deltog i verkstäderna tyckte att de lärde sig något nytt, 30 procent blev intresserade av nya texter och 20 procent ändrade sin inställning till läsning.[3]

Funktionella litterära format omfattar också en ny social tillhörighet i språket. Skolorna borde frångå den individcentrerade läsningen. De kollektiva undervisningsmetoderna är fortfarande rätt ovanliga. 16 Socialt, kollektivt läsande finns till exempel i olika digitala miljöer. I chatfiction utvecklas berättelserna i meddelandekedjor i olika applikationer.

Ordkonstundervisningen kommer från en ny litteratursyn och fördjupar elevens språkliga färdigheter, hens tänkande och uttryckssätt. Ordkonst som bjuder in till delaktighet kan innebära att man bygger utrymmen för upplevelser eller escape room-spel. Intresset för ordkonst som undervisningsmetod är stort men fältet saknar finansieringsstruktur och en etablerad ställning i undervisningen och det litterära fältet.

[1] Lasten ja nuorten säätiö: Nuorten lukutottumiskysely. 2020. 
[2] Mun tarina -hankkeen loppuraportti: Nurmi, Kauppinen, Kontkanen, Kuusi & Raimi: Mun tarina. Lavarunous äidinkielen, kirjallisuuden ja kielen opetuksessa. Yhden rohkean hankkeen kuvaus. 2020. 
[3] Sanat haltuun -hankkeen loppuraportti. 2018.

Elva procent av alla vuxna finländare har svag läskompetens. 14 Funktionell analfabetism försvårar vardagen och möjligheterna att klara sig i samhället och arbetslivet. Man har bedömt att upp till 750 000 eller 14 procent av finländarna behöver lättlästa texter. Behovet av lättlästa texter för sådana som har bristfällig förståelse för standardspråket har ökat med ca 100 000 personer under de fem senaste åren.[1]

Olika faktorer som förklarar nivån på läskompetensen är tätt sammanbundna, men de påverkar också var för sig. Utbildningsnivå och ålder förklarar vuxnas nivå på läskompetensen; svaga läsare är förhållandevis mer representerade bland äldre befolkningsgrupper och de med lägre utbildningsnivå.[2]

Anledningarna till svag läsning varierar och alla som har svag läskompetens har inte medfödd dyslexi. Uppskattningsvis 5–10 procent av befolkningen har dyslexi. Läsflytet är till stor del ärftligt betingad; sannolikheten för dyslexi är fyrdubbel om det finns dyslexi i släkten. Man kan förutse dyslexi redan i den tidiga barndomen och med tidiga stödåtgärder kan man lindra att barns och ungas dyslexi ger återverkningar i vuxen ålder.[3]

Andra basfärdigheter kan variera mycket bland vuxna med svag läskunnighet. Svag läskunnighet behöver inte innebära att man står utanför arbetslivet, och svaga läsare kan ha kompenserande färdigheter på andra delområden. Kan vårt samhälle identifiera olika läs- och skrivsvårigheter tillräckligt väl och ser vi hur det påverkar människor i olika livsskeden? Att upptäcka och stödja lässvårigheter hos vuxna är också bra eftersom vi då även utvecklar barnens läskunnighet.

Kontinuerligt utvecklande av läskunnigheten ger förutsättningar för livslångt lärande och anpassning av förändringar på olika verksamhetsområden. Enligt en brittisk utredning söker sig svaga läsare som är på arbetsmarknaden sällan till stödåtgärder eller program som förbättrar läskunnigheten. Organisationerna anpassar sin verksamhet så att de kompenserar arbetstagarnas svaga kunnande istället för att de skulle stödja dem att utveckla och förbättra läskunnigheten.[4] Effekterna av den svaga läskunnigheten hamnar lätt i skymundan, trots att den kan sänka produktiviteten. [5]

Samhället borde förutom vid kunnandet, fästa uppmärksamhet vid kunskapskrav i olika miljöer. Hur skiljer sig kraven på läskompetens i arbetslivet och på fritiden? Hurdana och vilka olika stödåtgärder behövs för att man ska nå rätt personer i olika miljöer? Det blir allt viktigare att identifiera och möta olika behov när man planerar skolgången för inflyttade[6]

I Finland har vi saknat läsinsatser för vuxna analfabeter samt en instans som skulle hjälpa vuxna att förbättra sin läs- och skrivförmåga. Projektet ”Lukemattomat mahdollisuudet” (Oräkneliga möjligheter) försöker svara på det här behovet genom att sammanföra kunnande och aktörer på fältet. Den modell som projektet byggde upp är ett verktyg för att stödja läskunnighet och -iver bland vuxna på bibliotek och modellens delområden kan användas av alla instanser som arbetar med att vägleda och stödja vuxna.[7]

[1] Juusola, Markku; Selkokeskus, Kehitysvammaliitto ry: Selkokielen tarvearvio 2019. Kehitysvammaliitto 2019.
[2] Esim. Sulkunen & Malin: Literacy, Age and Recentness of Education Among Nordic Adults. Scandinavian Journal of Educational Research, 62 (5), 929−948. 2018.
[3] Lukimat.
[4] Mallows & Litster: Literacy as supply and demand. Zeitschrift für Weiterbildungsforschung – Report. Journal for Research on Adult Education. Volume 39, nr. 2. 2016
[5] Carpentieri, J.D., Colahan, M., Hale, C., Litster, J., Mallows, D., & Trinh, T. (2016b). Impact of poor basic literacy and numeracy on employers BIS research paper number 266. London: BIS.
[6] Hievanen et al.: Utbildningsvägar för invandrare – Utvärdering av utbildningen i läskunnighet inom det fria bildningsarbetet, den grundläggande utbildningen för vuxna och de flexiblare språkkunskapskraven inom yrkesutbildningen. NCU 2020.
[7] Lukemattomat mahdollisuudet.

Enligt prognoser kommer var fjärde invånare i Helsingfors att ha ett annat modersmål än finska, svenska eller ett samiskt språk före utgången av 2030.[1] År 2018 hade 7,1 procent ett annat modersmål än finska, svenska eller ett samiskt språk.[2] Kommunerna i Finland erbjöd undervisning på 49 språk år 2019. [3]

I den nya läroplanen för småbarnspedagogik och grundskolan har man tagit en språkligt medveten fostran i beaktande där man har förståelse för hur eleven använder sig av språket i undervisningen, i sin kommunikation och sitt identitetsbygge. Den språkligt medvetna pedagogiken uppmuntrar eleven att använda olika språk i olika sammanhang och man förstår också elevens och hens familjs kulturella mångfald.[4]

En språkmedveten fostran främjar läs- och skrivförmågan samt inlärningen av skolspråket, en omständighet som är viktig med tanke på hur eleven integreras i det finländska samhället och hens möjligheter till fortsatta studier. En svag språkförmåga i svenska eller finska får återverkningar i grundskolans undervisningsresultat: nyfinländska ungdomars undervisningsresultat i mätningar av läskompetens och multilitteracitet är svagare än majoritetsbefolkningens.[5]  Elever som har finska eller svenska som andra språk har en lägre utgångsnivå i sin språkbehandling vid skolstarten. 9 49 procent av nyfinländarna saknar andra stadiets utbildning, en omständighet som ökar risken för utslagning.[6]

För att uppnå en tillräckligt god nivå i skolspråket behöver man stödja barnets modersmål och hens möjlighet att utveckla det; ju bättre eleven behärskar sitt första språk, desto bättre kan hen tillägna sig främmande språk. Modersmålet och känslospråket är grunden för barnets tänkande, balans och utveckling. Mötet med och erkänslan av barnets egen språkidentitet ger goda förutsättningar för hen att lära sig skolspråket och andra skolämnen.[7]

Ett mångprofessionellt samarbete mellan skolan och hemmet är av största vikt när man ska stödja barnets och den ungas språkkompetens. Enligt en färsk undersökning behöver professionella inom undervisningen på alla stadier mer stöd och resurser för språkfostran. Utöver daghemmen och skolan är biblioteken och nyfinländarnas stödtjänster, bland annat arbetarinstituten samt barnrådgivningen viktiga samarbetspartners.

För att stödja hela familjens flerspråkighet borde hemmen enkelt få kunskap och konkreta handlingsmodeller för hur de kan upprätthålla och utveckla sitt hemspråk, samt kunskap om hur viktigt det är. Dessutom borde omständigheterna vara sådana att det inte är alltför svårt för hemmen att låta barnet delta i hemspråksundervisningen.

Ett flerspråkigt samhälle erkänner att många språk lever och används jämsides i olika situationer. Språket är en del av den sociala interaktionen och man kan tala olika språk parallellt och med varandra. En välmående, flerspråkig och mångfacetterad befolkning är en resurs och en rikedom för framtidens Finland.

[1] Helsingfors stads statistik 2019.
[2] Statistikcentralen 2019. 
[3] Tainio, Lisa et al..: Koulujen monet kielet ja uskonnot. Selvitys vähemmistöäidinkielten ja -uskontojen sekä suomi tai ruotsi toisena kielenä opetuksen tilanteesta eri koulutusasteilla. Valtioneuvoston kanslia. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 11/2019.
[4] Utbildningsstyrelsen.
[5] PISA 2018, ICILS 2018.
[6] Statistikcentralen 2018. 
[7] Urban multilingualism and educational achievement. Identifying and implementing evidence-based strategies for school improvement. – P. Van Avermaet, S. Slembrouck, K. Van Gorp, S. Sierens & K. Maryns (toim.), The multilingual edge of education. London: Palgrave Macmillan.

Den digitala omvandlingen gäller också läsningen. Vi konfronteras dagligen med allt fler och mer splittrade textmassor. Multilitteracitet eller olika textgenrer samt att analysera och producera verbalt, visuellt och auditivt material på olika plattformer är nödvändig färdigheter i dagens samhälle.

30 procent av åttondeklassarna i Finland har en god multilitteracitet, men 28 procent har svårigheter med att hitta, bedöma och tillägna sig kunskap eller producera innehåll och dela det med andra.[1] Olika text- och läsmiljöer kräver olika läs- och skrivfärdigheter och strategier samt olika slags träning. Språkets olika dräkter, stilar och användningsområden borde föras fram på bred front i olika ämnen i skolan.

Korta texter på digitala plattformar och att alltid ha med litteratur i smartapparater sänker läströskeln. Att använda mångsidiga texter i olika miljöer utvecklar den språkkompetensen. Utredningar har visat att ungdomars måttliga och mångsidiga användning kan ha en gynnsam effekt på inlärningen. [2] Å andra sidan är det så att om man har övning i att läsa eller producera längre texter så dirigerar digitala plattformar en till att producera och skumläsa korta texter.

Man bör fortsättningsvis stödja och utveckla överförandet av längre texter till digitala plattformar. En tålmodig, långsiktig och fördjupad läsart utvecklar läskunnigheten – och en sådan utvecklar kritiskt tänkande. Läskunnigheten ger verktyg för att navigera i mångskiktade textmiljöer och den gör det möjligt för oss att delta i den digitaliserade vardagen. En flytande skrivkunnighet förutsätter en god läskunnighet. Både läsvanor och skrivvanor har förändrats i de nya mediemiljöerna samtidigt som deras betydelser som färdigheter har blivit allt viktigare med tanke på framtiden.

[1] Leino ym.: Digiloikasta digitaitoihin. Kansainvälinen monilukutaidon ja ohjelmoinnillisen ajattelun tutkimus (ICILS 2018). Koulutuksen tutkimuslaitos ja kirjoittajat. 2019.
[2] Hietajärvi, Lauri: Adolescents’ socio-digital engagement and its relation to academic well-being, motivation, and achievement. Helsingin Yliopisto 2019.

Coronavåren förde finländarna till litteraturen. Var fjärde finländare läste mer under undantagsvåren och också högläsningen med barn ökade. Finländarna uppgav att de läste mer för att de hade mer fritid.

Läsning gav annat att tänka på och tröst i undantagstiderna. Småbarnsföräldrar upplevde att de gemensamma lässtunderna erbjöd barnen trygghet. Man är således medveten om det goda läsningen för med sig i svåra tider.

Finländarna lockas att läsa av kunskapstörst, intresse för och viljan att njuta av litteratur och behovet att koppla bort från vardagen.

Att använda långtidsminnet och läsa långa berättelser är en motvikt till den snabba och otåliga kommunikation vardagen erbjuder. Litteraturen tvingar oss att stanna upp och koncentrera oss på det vi har i handen. Läsningen utvecklar vår koncentrationsförmåga och lindrar stress. Att läsa långa texter främjar långtidsminnet och kan till och med skydda oss från Alzheimers sjukdom.[1] [2] [3]

Vi kan läsa på det sätt som passar bäst för oss, och från många olika källor. Ljudböcker och e-böcker är ett bra sätt att göra litteraturen tillgänglig för alla och de kan föra böcker till dem som inte har läsvana. De här plattformarna blir allt mer populära – försäljningen av ljud- och e-böcker växte med mer än 100 procent i början av år 2020, och utlåningen av ljud- och e-böcker ökade på biblioteken. [4] [5] Ljudböcker passar för dem som har dyslexi eller en synskada. Man kan lyssna på ljudböcker samtidigt som man gör annat, vilket kan underlätta för dem som har inlärningssvårigheter.

Aktiv läsning är en förutsättning för att nå en god läskunnighet, för få tillgång till vår fantasi och kreativitet. Den vägen kan vi tillägna oss ny kunskap. Läsning hjälper oss ett bearbeta svåra saker och att formulera våra känslor. Läsning fördjupar vår förståelse för invecklade helheter och vidgar våra tankar utanför vår vardagliga verksamhetssfär.

Skönlitteratur hjälper oss att förstå andra människors tankar och känslor – i forskning där man iakttagit hjärnan har man konstaterat att de delar av hjärnan som används när vi tolkar andra människors känslor aktiveras när vi läser. När vi lever oss in i det vi läser aktiveras samma delar som när vi upplever samma saker i verkligheten.[6] [7]

Konstupplevelser som när vi läser, skriver och deltar i litterära evenemang kan främja vårt välmående och vara en del av behandlingen av olika sjukdomar.[8] Samhället värdesätter litteratur och kultur i allt större utsträckning. När den materiella välmågan ökar söker människor upplevelser som ger deras liv betydelse, de får möjlighet att förverkliga sig själva och söka andligt välmående. Läsning, litteratur och kultur i olika former svarar mot de här behoven.

[1] Watson, E. M. (2015). The importance of leisure reading to health sciences students: results of a survey. Health Information & Libraries Journal
[2]   Short- and Long-Term Effects of a Novel on Connectivity in the Brain. (Berns et al.) BRAIN CONNECTIVITY Volume 3, Number 6, 2013.
[3] Huotilainen, Minna; Peltonen, Leeni: Tunne aivosi, s. 141. Otava 2017.
[4] Finlands Förlagsförening, Statistikuppgifter.
[5] Statistik för allmänna biblioteken i Finland.
[6] Keith Oatley: Fiction: Simulation of Social Worlds. Trends in Cognitive Sciences. Volume 20 :8. 2016.
[7] Kidd & Castano: Reading Literary Fiction Improves Theory of Mind. Science 03 Oct 2013: 1239918.
[8] WHO: What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review. HEALTH EVIDENCE NETWORK SYNTHESIS REPORT 67. 2019.

Finland har förstått läsningens och läskunnighetens betydelse på olika plan i samhället.

Den försämrade läskunnigheten har framhävts i den politiska diskussionen på internationell nivå. År 2017 fortsatte Läsrörelsen det nationella Läsforumets arbete. Läsrörelsen har skrivits in i regeringsprogrammet som ett fortlöpande program med målet att befrämja läskunnigheten hos alla som är bosatta i Finland, med barnen och de unga i spetsen. Läsrörelsens nätverk strävar efter att långsiktigt stödja arbetet som representanter för organisationer, bibliotek, ordkonstskolor och administration gör.

Undervisnings- och kulturministeriet riktade fyra miljoner euro av statens specialbidrag till åtgärder som stärker kultur och läskunnighet i småbarnspedagogik och nybörjarundervisning i åk 1-2.

För att stöda läsaridentiteten i småbarnsåren har Finska Kulturfondens och Läscentrums projekt ”En läsgåva till barnet” delat ut en bokgåva och fakta om läsningens betydelse till alla barn födda åren 2019-2021 på barnrådgivningarna. På det sättet har man nått alla familjer i Finland.

”En läsgåva till barnet” erbjuder professionellt material inom småbarnspedagogiken om läsningens betydelse på olika språk. Det finns service riktad till flerspråkiga familjer i många kommuner och städer: I Esbo erbjuder Moniku förebyggande stöd i samband med flerspråkiga småbarnsfamiljers rådgivningsbesök. Vanda stads projekt ”Mammorna med” utvecklar en modell som främjar invandrarmammors integrering och deltagande i arbetslivet genom att stärka läs- och skrivkunnigheten. Flerspråkiga bibliotek erbjuder litteratur på ca 80 språk runtom i Finland.

Forskning visar att olika kampanjer, projekt och författarbesök inspirerar barn och ungdomar att läsa. Läsrörelsen drog år 2019 igång projektet ”Läsrörelsen i skolan”, som koordinerades av Läscentrum. ”Läsrörelsen i skolan” erbjöd olika läsinspirerande verksamheter till skolorna på bred front: Förebilder, författarbesök, verkstäder, evenemang och innehåll. Läscentrums kontinuerliga verksamhet som den årligen återkommande Läsveckan och författarbesök inspirerar alla åldrar att läsa. På finska finns Lukufiilis, en tidning som lyfter fram ungdomars egna lästips och -upplevelser.

För svenskspråkiga skolor i Finland finns ett flertal aktörer och projekt som erbjuder tips för lässtimulans och faktabakgrund: Vi har de finlandssvenska läsambassadörerna som erbjuder metoder och idéer – bland annat lässtrategier, boktips och läsforskning. Läsväskan erbjuder tips på projekt som skolorna lätt kan förverkliga i sina klasser. ”Skrivande skola” är ett projekt som har som mål att synliggöra skrivandet ämnesöverskridande och höja lärarkollegiets skrivpedagogiska kompetens. ”Skrivande skola” riktar sig till lärare i högstadiet. Sydkustens ordkonstskola erbjuder verksamhet för alla åldrar – också på distans, övningar man kan göra på egen hand.

”Läsklanen”, ett projekt som möjliggjordes av Finska Kulturfonden och Kopiosto, stödde skolornas arbete genom att erbjuda dem bokpaket och granska litteraturpedagogikens metoder: Utbildningsstyrelsens Lukiloki som erbjuder lärarna fortbildning i läs- och skrivkompetens. Lukiloki koordineras av Niilo Mäki-institutet och Jyväskylä universitet.

Niilo Mäki-institutet gör forskning, utvecklingsarbete och praktisk undervisning med personer med inlärningssvårigheter. LukiMats webbplats erbjuder en sammanställning av fakta och material om läsutveckling, undervisning och inlärningssvårigheter samt möjligheter till stöd för att förebygga lässvårigheter.

Sakkunnigcentret Celia erbjuder tillgänglig litteratur, till exempel ljudböcker och talböcker. Den riksomfattande sakkunnigorganisationen Selkokeskus arbetar för lättläst information, kultur och nyhetsförmedling i Finland. Erilaisten oppijoiden liitto erbjuder rådgivning, kamratstöd, skolningar och evenemang för olika elever och professionella (på finska).

Läsecirklar och olika verksamhetsmodeller kan erbjuda upplevelser som är av avgörande betydelse i den ungas liv, och gör det lättare att ta tag i texter och självständig läsning. Läscentrums projekt ”Sanat haltuun – Ordets makt” synliggjorde läskunnighetens betydelse med nya metoder för unga män, genom att föra fram texter som sprang ur männens egna intressen. I modellen Pojat lukevat pojille (Pojkar läser för pojkar, på finska) läser pojkar i yrkesskolor för pojkar i lågstadier – elever i olika åldrar drar nytta av personliga möten.

Många bibliotek samarbetar med ungdomsgårdar och andra aktörer inom ungdomsarbetet så att litteraturen når ungdomarna i den miljö där de är hemmastadda, på det sättet når man också dem som inte besöker bibliotek. Finlands täckande biblioteksnät upprätthåller och förespråkar en betydande jämlik läsfrämjande verksamhet, som förbättrar läskunnigheten.

När läskunnigheten blir allt mer mångförgrenad och textmassorna blir allt större behöver vi mer forskning om till exempel olika formats betydelse för läsning och läskunnigheten och hur olika läsarter påverkar läsivern.  Läsningens och läskunnighetens betydelse, inlärning och olika metoder är föremål för forskning på bred front vid många universitet.