Stöd för läsning stärker hela kommunen

Kommunal och välfärdsområdesvalen är val som rör vår vardag. Beslut som fattas i kommunerna påverkar invånarna direkt genom till exempel småbarnsfostran, skolor, biblioteks- och kulturtjänster. Målet för Läscentrums valarbete är att stödja läsfärdighet och läsning som fritidssysselsättning för kommuninvånare i alla åldrar. Våra teman har kopplingar till teman och innehåll våra medlemsorganisationer, nätverk och aktörer arbetar för.

1. Alla barn har rätt till böcker – och skolböcker!

Globalt sett har Finland fortfarande en topplacering när det gäller läsfärdighet, men tendensen är tydligt sjunkande. Andelen barn med svag läsfärdighet har fördubblats på tio år och andelen barn med mycket svag läsfärdighet har fördubblats på fem år.

Att läsfärdigheten bland barn dalar kan förklaras med attityder till läsning, men också med förutsättningar för att läsa och intressera sig för böcker. Inlärningsmiljön förklarar också skillnader i läsfärdighet.

De elever som läser dagligen har ett års försprång jämfört med dem som läser mer sällan än en gång i veckan. Läsning borde vara en integrerad, regelbunden och långsiktig del av vardagen. Det är de vuxnas ansvar att se till att barn har tillräckligt tid och ro att läsa under hela lågstadietiden, både i skolan och framförallt hemma.

Utom läsro, bör barn ha tillgång till mångsidig läsning. Barn som har egna böcker tycker mer om att läsa än andra barn – och de här barnens intresse för läsning och tilltro till den egna läsningen växer. En riklig tillgång till böcker i barndomen har återverkningar på läsfärdighet, matematiska färdigheter och tekniskt kunnande som vuxen – oberoende av fortsatt utbildning. Den tryckta boken har således fortfarande en stor betydelse när det gäller att stärka barns läsfärdighet och det är viktigt att se till att alla barn har tillgång till ett mångsidigt utbud böcker, både på fritiden och i skolan.

Enligt Finlands Förlagsförening får en elev i grundskolan läromedel för i medeltal 143 euro per år. Kostnaderna för läromedel är under 2 % av de sammanlagda kostnaderna för undervisningen. Genom att gallra i läroböckerna gör man således inte kännbara inbesparingar. En försvagad läsfärdighet och sjunkande kognitiva färdigheter bland barn och unga ger kommunerna ökade utgifter på lång sikt. Kvalitativt undervisningsmaterial, ett tillgängligt skolbibliotek och lockande närbibliotek ger barn och unga en gynnsam och lockande litterär miljö.

2. Varje kommuninvånare har rätt till kvalitativ biblioteksservice

Biblioteket är den mest använda kulturtjänsten vi har i Finland. Bibliotekens läsinspiration är viktig i alla åldersgrupper och kulturella sammanhang. Biblioteket främjar läsvanorna och en rättvis faktatillgänglighet, uppmuntrar till livslångt lärande och stödjer ett aktivt medborgarskap.

Biblioteksbesök stödjer läsning i alla åldrar. För barn erbjuder regelbundna besök på bibliotek en miljö där det är lätt att ta tag i en bok för att läsa. Barn som besöker bibliotek blir iallmänhet vuxna som besöker bibliotek. Finländarna gjorde sammanlagt 83 miljoner lån på bibliotek år 2023. Senast vi lånade lika flitigt var år 2009. Det lånades mer skönlitteratur och faktaböcker för barn än någonsin tidigare, sammanlagt nästan 36 miljoner lån i hela landet.

Antalet biblitekspersonal och deras kunnande har direkt effekt på hur kommunbiblioteket kan uppfylla sitt lagstadgade uppdrag. Alla bibliotek har inte tillräckligt utbildad personal. År 2020 nådde bara 36 % av biblioteken upp till servicemålet, vilket betyder att det inte finns tillräckligt händer för de uppgifter biblioteken fått i bibliotekslagen. Bibliotekspersonalen har minskat i relation till invånarantalet i alla landskap.

Ungefär 95 % av personalen vid biblioteken upplever att beslutsfattarna i kommunen inte har tillräckligt faktaunderlag om verksamheten och arbetsuppgifterna vid biblioteken. Man behöver mer faktastyrt ledarskap, forskning och utredningar som botten för beslut som rör bibliotek.

Bibliotekens roll för samhället kommer att bli större i framtiden, och biblioteken är med om att garantera försörjningsberedskapen, Kvalitativa, kostnadsfria och tillgängliga bibliotekstjänster och kunnig personal stärker kommuninvånarnas mentala kristålighet och en trygg vardag för dem.

3. Alla kommuninvånare har rätt till kulturupplevelser

Kulturupplevelser ger välmående, erbjuder en känsla av samhörighet och stärker kommuninvånarnas resiliens. Finländarnas käraste kulturpplevelser är läsning; 82 % av finländarna läser böcker eller lyssnar på ljudböcker antingen mycket gärna eller ganska gärna.

Forskning visar att litterära evenemang och författarbesök ökar publikens läsintresse. Ändå är det omöjligt att ordna litterära evenemang i många kommuner. I en enkät Läscentrum lät göra hade 48 % av biblioteken haft högst ett författarbesök de senaste tre åren. I en del bibliotek hade det gått tio år sedan senaste författarbesök. Att ordna litterära evenemang låg för många bibliotek utanför budgeten.

Biblioteken önskade att uppskattningen för litteratur skulle vara densamma som för många andra kulturella delområden i kommunen. Litterära evenemang stödjer bibliotekens övriga verksamhet. Författarbesök för sådana kundgrupper till biblioteket som kanske inte annars kommer till biblioteket för att låna böcker.

“Litterära evenemang stödjer det mentala välmåendet, på samma sätt som till exempel idrott,” konstaterar ett bibliotek som svarade på Läscentrums enkät.

Kultur och konst är viktiga dragplåster för kommuner och städer. Konst ger kommunen kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital som lockar till sig både tursiter och lokalinvånare.

Välfärdsområdes- och kommunalval, förhandsröstning i Finland 2.4–8.4.2025.

Välfärdsområdes- och kommunalval, egentlig valdag söndag 13.4.2025.

 

Källor: 10 fakta om läsning, Utredning för Läscentrums projekt 100 bibliotek –tusentals möten, Finlands Förlagsförening, OAJ, Kommunförbundet, KULTA ry, Sanasto, Finlands Författarförbund, Kultur tillsammans.