Etusivu > Nyheter >

Det europeiska nätverket för läsning vädjar till det kommande Europaparlamentet

Det europeiska nätverket för läsning vädjar till det kommande Europaparlamentet

Det europeiska nätverket EURead som arbetar för läskunnighet vädjar i sex teser från sin generalförsamling till beslutsfattare i Europa. Målet är ett Europa som utvecklar sina strukturer för att stärka medborgarnas läsaridentitet och garanterar läskunnighet för alla.

EURead, som består av 34 inflytelserika organisationer som förbundit sig att arbeta för läsning och läskunnighet uppmanade 4.6.2024 beslutsfattare i Europa att erkänna läskunnighet som en grundläggande mänsklig rättighet och en viktig faktor när det gäller att värna om demokratin.

Uppropet i sex punkter grundar sig på fakta som visar att läskunnighet och regelbunden läsning har stor betydelse för enskilda medborgares möjligheter att delta i samhället och deras förmåga att avslöja desinformation. I uppropet uppmanar man att fortsätta satsningar och program med läsgåvor till barnfamiljer, skolbibliotek, allmänna bibliotek samt läsfrämjande arbete, eftersom de är viktiga för att medborgarna ska kunna utveckla sin kritiska läskunnighet.

“Man bör erkänna att det finns hot mot demokratiska värden överallt i Europa, också hos oss i Finland. Läskunnighet är det bästa försvaret mot desinformation. Att satsa på gemensamma lässtunder i familjen är en effektiv investering på lång sikt. Med dem kan vi garantera jämlika möjligheter till läskunnighet för alla barnfamiljer. Gemensam läsning och kärlek till böcker ger de bästa förutsättningarna att växa upp till nyfikna, aktiva medborgare. Det är nödvändigt att stärka läskunnigheten i alla åldrar”, påminner Läscentrums verksamhetsledare Emmi Jäkkö från EUReads generalförsamling i Aten.

EUReads upprop för läsning och läskunnighet

EURead vädjar i ett upprop i sex teser till beslutsfattare i Europa. Målet är ett Europa som utvecklar strukturer som stärker och garanterar läskunnigheten för alla medborgare.

1. Läsning är en medborgerlig rättighet och den enda vägen för att utveckla en fungerande förmåga till djupläsning

Det är bevisat att regelbunden läsning förbättrar den mentala hälsan och det psykiska välmåendet, det påverkar lärresultaten i positiv riktning, ökar den sociala rörligheten och samhällsdeltagandet. Pisa-forskarna definierar läsning som ”att kunna förstå, använda, bedöma, reflektera över texter, kunna tillägna sig dem för att uppnå sina egna mål, utveckla fakta och färdigheter samt delta i samhället”. Eftersom läsinlärningen har stor betydelse för individens liv, är det vars och ens grundrättighet att lära sig läsa och njuta av det.

2. Läskunnigheten är samhällets grundpelare och en gemensam angelägenhet

Medborgarnas goda läsfärdighet kan för sin del bidra till ekonomisk tillväxt och en bättre folkhälsa, öka den sociala rörligheten och förbättra känslan av samhörighet. För att garantera att de europeiska medborgarna läser regelbundet, är det en angelägenhet för både statliga och ickestatliga aktörer också utanför utbildnings- och kultursektorn. Detta omfattar bland annat företagsvärlden, och organisationer som utvecklar hälsovården.

2. Medborgarnas kritiska läskunnighet är en förutsättning för ett demokratiskt fungerande samhälle

I desinformationens tidevarv är förmågan att tolka information och bedöma trovärdigheten för olika påståenden av största vikt för att demokratin ska kunna fungera. Att främja kritisk läskunnighet bör ha högsta prioritet för regeringarna, och den europeiska kommissionen borde foga den kritiska läskunnigheten till det demokratiska försvarspaketet.

3. Läsning bör vara en del av familjelivet från barnets första dagar, och regeringarna borde investera i bokprogram från tidig ålder.

Det finns omfattande forskningsresultat på att läsning med småbarn kan ha avgörande betydelse för barnets språkutveckling och för att den emotionella kontakten mellan barn och vårdnadshavare ska uppstå. Vi vet att barn man läser för när de är små mer sannolikt växer upp till läsande vuxna. Bokprogram för barn i tidig ålder gör att man läser mer i familjerna och är en garant för barnets tidiga utveckling. Bokprogram som En läsgåva till barnet i Finland bör läggas till den Europeiska barngarantin (European Child Guarantee), och garantera en läsgåva till varje barn.

4. Tillgången till olika slags böcker i till exempel daghem, skolbibliotek och allmänna bibliotek är en väsentlig del i läsfrämjande, som behöver ekonomiskt stöd

Varje europeisk medborgare skulle dra nytta av att från födseln ha tillgång till mångsidig läsning i flera format, eftersom det främjar regelbundna läsvanor. skol- och närbibliotek är en viktig del av läsningens infrastruktur. Deras kvalitativa samlingar och yrkeskunniga arbetstagare stödjer läskunnigheten och läsintresset.

6. Man bör erkänna och trygga läskunnighetsorganisationernas och andra aktörers betydelse för läskunnighetsarbetets strukturer

Organisationer fungerar som förmedlare mellan den offentliga makten och gräsrötterna. Organisationerna möjliggör breda sektoröverskridande läsfrämjande verksamhet. Fast dessa aktörer kan leda främjande verksamhet, är det samhällets ansvar att signalera att man värdesätter läsning.

EURead

EURead grundades år 2000. Det är ett nätverk som omfattar 34 organisationer från 23 olika europeiska länder. EURead har som mål att öka kännedomen om läsningens och läskunnighetens betydelse såväl på lokal, nationell som europeisk nivå.

Generalförsamlingen är en årligen återkommande sammankomst som arbetar för att lösa problem förknippade med läsning och läskunnighet i de europeiska länderna. Läscentrum deltar i mötet som en medlemsorganisation i nätverket. Läs mer om nätverket: euread.com