Etusivu > Nyheter >

Läscentrums tar ställning till nedskärningarna i kulturbudgeten

Läscentrums tar ställning till nedskärningarna i kulturbudgeten

Läscentrum för fram sin djupa oro för vilka följder statens nedskärningar i kulturanslagen kommer att få för litteraturen, kulturfältet och hela samhället.

Följderna av nedskärningarna för kulturfältet som redan drabbats hårt av coronan är såväl direkta som indirekta. De mest fatala följderna kommer vi att se först efter flera år då fältets bas smulats sönder och de sparåtgärder som drabbat barnen blir synliga som ett allmänt illamående, en ökning i arbetslösheten och en sänkning i allmänbildning och i kunnande.

Vid sidan av de nedskärningar som drabbar konsten direkt är följderna omfattande för de organisationer som verkar på kulturfältet. I skottlinjen för nedskärningarna finns organisationer som förmedlar och möjliggör konst och kultur, som för dessa ut till allmänheten och som bidrar till konstnärernas utkomst. Samtidigt som organisationerna skär i sin personal som en följd av nedskärningarna, drabbas såväl kulturkonsumenter som konstnärer. Följderna är således mer omfattande än de små besparingar staten gör med nedskärningarna i nästa års budget. De konsekvenser vi först kommer att se finns sannolikt i arbetslöshetsstatistiken.

Samtidigt som man i Finland har ansett att det är viktigt att utarbeta en nationell läskunnighetsstrategi, kulturarvsstrategi och barnstrategi, går man in för att med hård hand spara på de resurser som ska omsätta de här strategierna i praktik. Nedskärningar i barnkulturen har konsekvenser för barnens rättigheter och nedskärningar för litteratur med liten spridning så som lättläst litteratur, samt barn- och ungdomslitteratur försvårar arbetet att främja läskunnigheten.

Nedskärningarna syns i Läscentrums verksamhet och litteraturtidningarna

För Läscentrums del drabbar nedskärningarna framför allt förmedlingen av författarbesök. Innan coronarestriktionerna, år 2019, förmedlade Läscentrum 1900 arbetstillfällen för författare. Arvoden för mer än en halv miljon euro betalades ut. Författarna träffade 93 500 läsare, största delen av dem barn och ungdomar. Under undantagsåret ordnade Läscentrum tusen virtuella författarframträdanden. Det här var möjligt tack vare undervisnings- och kulturministeriets bidrag. Utan subventionering stiger kostnaderna för besöken så att många organisationer inte har råd med dem och de skulle vara omöjligt för Läscentrum att administrera dem. Läscentrums bokningstjänst ser till att upphovspersoner på det litterära fältet får sitt arvode och att avtal och rättigheter som rör arbetet handhas på adekvat sätt.

Författarbesöken har också en stor betydelse för att göra litteraturen synlig och känd. Ett möte med en författare är ett av de mest effektiva sätten att få barn och unga att läsa. För många är ett möte med en författare en minnesvärd händelse som gör litteraturen till en konkret angelägenhet. Författarbesök vägleder ofta den potentiella läsaren till biblioteket och stöder på det sättet samarbetet mellan skolor och bibliotek.

Nedskärningarna i kulturanslagen hotar också kulturtidningarna. Nättidningen för litteraturkritik Lysmasken.net sysselsätter kritiker och belyser litteratur i marginalen, böcker som annars lätt bli osynlig. Utan stöd blir hundra nya recensioner opublicerade. Det finns ca 4000 unika recensioner i Kiiltomato-Lysmaskens arkiv. De här har hundratusentals läsare på årsnivå.

Litteraturmediet för unga, Lukufiilis erbjuder en plattform för litteraturintresserade ungdomar som stöd för fritidsläsning. Recensioner, artiklar och författarintervjuer lyfter fram ungdomslitteraturen och -kulturen. Lukufiilis stöder de ungas möjligheter att utvecklas som skribenter och dela med sig av sina erfarenheter till andra intresserade läsare. Lukufiilis har 80 000 unga läsare varje år. Det skulle vara ödesdigert att förlora en enda av dem.

Följderna på det litterära fältet är omätliga

Utbildnings- och kulturministeriet föreslår att man avslutar bibliotekens inköpsstöd för litteratur med liten spridning och prenumerationsstödet för kulturtidningarna helt och hållet. Inköpsstödet för litteratur med liten spridning och prenumerationsstödet har gjort det möjligt också för små kommuner att erbjuda mångsidig litteratur och kulturtidningar. Alla finländare har haft jämlika möjligheter att ta del av kulturutbudet.

Det allmänna biblioteksväsendets uppdrag försvåras om stöden dras in. Det är bibliotekens uppgift att erbjuda en väg in till stoff, kunskap och kulturellt innehåll, att upprätthålla mångsidiga samlingar och förnya dem samt främja läsning och litteratur. Prenumerationsstödet är livsviktigt för kulturtidningarna, som förmedlar högtstående material om vår konst och kultur. Via biblioteken läses kulturtidningarna och når den vägen det allmänna medvetandet.

Litteratur med liten spridning klarar sig inte utan stöd. Den omfattar alla genrer, också lättlästa böcker samt barn och ungdomsböcker. Dessa betjänar personer med läshinder och dem som inte behärskar de inhemska språken fullständigt. Det har effekt på barns och ungas läsmotivation. Inköpsstödet drabbar särkilt hårt de små förlagen som redan nu får kämpa hårt för sin existens.

 

Läscentrums styrelse

Författaren, ordföranden för statens konstkommission Juha ItkonenSuomen Kirjailijaliitto

Författaren Lena Frölander-UlfFinlands svenska författareförening

Författaren Henri ForssFinlands svenska författareförening

Mika VainioFinlands Dramatiker och Manusförfattare

Ansvarig producent, redaktören Pirjo SoininenFinlands biblioteksförening

Författaren Juha-Pekka KoskinenSuomen Kirjailijaliitto

Översättaren Laura JänisniemiFinlands översättar- och tolkförbund

Läraren Leena Paasio-LeimolaÄidinkielen opettajain liitto

Redaktören Sini MononenFinlands kritikerförbund

Informationschef Anne RutanenFinlands facklitterära författare

Informationschef Annu GriñanKansanvalistusseura

Författaren Sini HelminenSuomen Nuorisokirjailijat