Etusivu > Nyheter >

Läsglans och Lysmaskens sommarbokstips 2026

Läsglans och Lysmaskens sommarbokstips

Redaktionen för Läsglans och Lysmasken rekommenderar de bästa böckerna för sommaren. Du kan läsa hela recensionen om du klickar på bokens namn eller bild!

kirjan kansi, Addie Larues osynliga liv, tumma

V E Schwab: Addie LaRues osynliga liv. Modernista

Abiturienten Moa Herpnan rekommenderar den historiska romanen Addie LaRues osynliga liv av V E Schwab för både ungdomar och vuxna, speciellt sådana som är intresserade av historia eller konst.

Tidsspannet i romanen är mer än 300 år, från slutet av 1600-talet till våra dagar.

Schwab använder en hel del intertextuella kopplingar i boken, hon nämner bland annat kända verk, konstnärer, poeter och musiker som Faust eller Shakespeare. Kopplingarna sker genom att huvudpersonen Addie träffar personerna, ser verket eller hör talas om dem.

 

Linda Bondestam: Chop Chop - en tapper jordbos berättelse. Förlaget M

Linda Bondestams Chop Chop - en tapper jordbos berättelse är en bilderbok för barn, men den vänder sig också till vuxna som vill reflektera över vår samtid och framtid. Berättelsen belyser och behandlar allvarliga frågor om mod, identitet och vad det är att vara människa.

Sara Norrgård uppskattar särskilt blandningen av spänning och eftertanke.

Vad innebär det egentligen att vara tapper, är det att vinna strider eller våga stå för sina känslor och värderingar?

 

Annika Rautoma: En fjäril under nyckelbenet. Schildts & Söderströms

Språket i LL-romanen En fjäril under nyckelbenet av Annika Rautoma är mycket enkelt.

Trots detta finns det ett djup i romanens texter som snabbt väcker känslor hos läsaren. De korta kapitlen och styckena gör boken lätt att ta till sig, och hjälpa att bevara fokus hos läsaren. Dialogerna ofta trovärdiga och nyanserade, de kan gå från komiska till smärtsamma mycket snabbt.

Maja Pellfolk ger ett exempel: när Isa ser sin pappa med den nya flickan tänker hon att “Då dör allt inom mig”. Här fångas en stark känsla i en lätt och kort mening utan att djupet går förlorat. Dessa meningar skapar ett driv i berättelsen och gör att man snabbt fångas in och vill fortsätta läsa.

 

Wilma Möller: Allt att vinna. Schildts & Söderströms

Wilma Möllers ungdomsbok Allt att vinna skildrar hur segern blir viktigare glädjen.

Handlingen går ut på att Noras sommarlov just har börjat, och hon är på en ridtävling. Redan på tävlingens första dag får stallet ett hotbrev, som försöker hindra dem från att tävla. Trots detta fortsätter de med tävlingen. Genom intrigen bildas ytterligare spänning och oro både för tävlingens resultat och för hotet. Dessutom finns det en underintrig om Noras förälskelse i Leon.

Boken tar upp frågor som många unga kan känna igen sig i. Recensenten Seve Torrkulla frågar sig vad det egentligen innebär att vinna, och vad måste man offra för att nå sina mål?

 

kansikuva, henkilö, kerrostalo, puu

Alex Khourie: Lillebror.  Rabén & Sjögren

Alex Khouries ungdomsroman Lillebror är en våldsam historia om två syskons och en mammas utsatthet. Boken är både sorglig och spännande.

Lillebror handlar om hur det är att växa upp i en miljö där det är lätt att hamna i farliga situationer, trots att man är oskyldig och inte egentligen vill vara en del av det, och om hur det kan vara svårt att göra rätt val.

Hilde Päivärinta tycker att boken var bra. Den är ganska lätt att läsa men i början var det lite svårt att förstå språket, och en del av orden visste jag inte, fast det blev lättare ganska snabbt och gjorde boken mer realistisk.

 

Sofia Parland: Skrivet på revbenen. Schildts & Söderströms

I Sofia Parlands bok Skrivet på revbenen känner recensenten Nico Tarasenko styrka och sorg i samma andetag.

Och framför allt inspiration. Även om ämnet är tungt var språket enkelt att följa och gjorde att det kändes lättare att ta in.

Texterna hänger ihop på ett sätt som får en att tänka vidare på frågor om hem, tillhörighet och vad man egentligen kan förlora i ett krig.

Hen rekommenderar absolut boken och tror att många unga kan känna igen sig i tankarna om identitet och tillhörighet, även om man inte själv har samma erfarenheter som författaren.

 

Jonna Bornemark: Vrida världen: De levande. Volante.

I Vrida världen: De levande vill den rikssvenska filosofen Jonna Bornemark bryta upp bilden av klimatkrisen som något som bara handlar om förbud och uppoffringar. Genom möten med mörtar och hästen Kaja undersöker hon hur relationen till naturen kan förändras och hur människan kan börja förstå världen på nya sätt.

Mio Lindman beskriver hur Bornemark genom mörtarna och hästen ser nya möjligheter som bryter upp gamla frysta kategorier och dikotomier. Hon tycker att Vrida världen är ett spännande projekt och att De levande är en lovande början som stimulerar till att tänka både i det lilla och i det stora, och reflektera kring klimatkrisen som en process som kräver förändring.

 

Malin Kivelä: Naturhaverierna. Förlaget M

I Naturhaverierna söker Malin Kivelä svar på frågor om hur man ska leva medan världen går under. Boken är en personlig essä om klimatkris, tvivel och människans längtan efter att leva rätt.

Recensenten Linda Boodh beskriver hur Kivelä vrider och vänder på frågor om vad människan egentligen borde göra och hur hon borde leva. Recensenten uppskattar särskilt den förtroliga tonen och det öppna språket som gör att texten känns som ett intimt samtal.

Linda Boodh tycker att Naturhaverierna är som en manual som inte ger färdiga svar, utan visar att det viktiga är att fortsätta göra ärliga försök att förstå hur man ska leva i en värld präglad av klimatkrisen.

 

Michel Ekman: Andra världar – Essäer om död och liv. Förlaget M

I essäboken Andra världar utgår Michel Ekman från en prostatacancerdiagnos, men boken utvecklas till en skildring av allt det i livet som fortfarande känns meningsfullt. Genom minnen, litteratur och tiden med barnbarnen reflekterar han över åldrande, barndom och människans behov av närhet.

Robin Valtiala beskriver boken som full av livsglädje trots dess sorgliga utgångspunkt. Essäerna är personliga och subjektiva utan att kännas akademiska, och barnlitteraturen får en viktig plats i resonemangen om fantasi, minnen och långtråkighet.

Robin Valtiala tycker att Ekman lyckas skriva essäer som lämnar oslipade hörn åt läsaren att fundera vidare på.

 

Ellen Strömberg: Hösten från helvetet. Ebba Blaus dagbok. Schildts & Söderströms

I Hösten från helvetet. Ebba Blaus dagbok försöker tolvåriga Ebba bli en coolare och mer lagom person innan högstadiet börjar. Genom dagboken får läsaren följa hennes vänskaper, förälskelser och pinsamma situationer under ett händelserikt år.

Pia Perokorpi beskriver boken som en autentisk och humoristisk bladvändare för mellanåldern. Recensenten uppskattar särskilt Strömbergs träffsäkra iakttagelser av både tonåringar och vuxna samt den kvicka humorn i Ebbas kommentarer och relationer. Dagboksformatet ger stort spelrum.

Ebba Blau är en karaktär som stannar kvar hos läsaren och lyfter fram hur Strömberg lämnar berättelsen med flera lösa trådar som gör att man vill fortsätta följa Ebbas dagboksskrivande.

 

Thomas Lundin: Lätt som en plätt, sa Ossi Martinsson. Schildts & Söderströms

I Lätt som en plätt, sa Ossi Martinsson skildras samspelet mellan pojken Ossi och hans gammelmormor Helena. När Helena vill lyssna på musik hjälper Ossi henne med telefonen, medan hon visar honom hur man spelade musik förr i tiden.

Yasmin Nyqvist beskriver boken som en varm berättelse om gemenskap över generationsgränser där vardag, musik och digitala möten står i centrum. Recensenten uppskattar den höga mysfaktorn och Catharina Nygårds harmoniska illustrationer, men är samtidigt lite kritisk till samspelet mellan bild och text eftersom mycket berättas två gånger.

Recensten tycker ändå att boken fungerar fint som högläsningsbok.

 

Iben Mondrup: Tabita. Gutkind
Niviaq Korneliussen: HOMO sapienne. Gyldendal / Blomsterdalen. Gyldendal

Iben Mondrup och Niviaq Korneliussen skriver om Grönland ur två olika perspektiv men med samma starka psykologiska kraft. Mondrup skildrar splittrade identiteter, tvångsadoptioner och koloniala sår, medan Korneliussen skriver om unga människors liv, kärlek och utsatthet i dagens moderna Grönland.

I den här essän lyfter Åsa Stenvall Albjerg särskilt fram Mondrups roman Tabita som ett mästerligt familjedrama om kulturkrockar, svek och rotlöshet. Samtidigt beskrivs Korneliussens HOMO sapienne och Blomsterdalen som djärva och omskakande romaner om självmord och identitet i ett postkolonialt samhälle. De unga huvudpersonernas relationer och känslor skildras med ett rått och autentiskt språk.

Recensenten tycker att både Mondrups och Korneliussens böcker öppnar en ny väg till förståelsen av Grönland.

 

Georgi Gospodinov: Tidstillflykt / Trädgårdsmästaren och döden. Ersatz

I Gospodinovs romaner Tidstillflykt och Trädgårdsmästaren och döden skildras relationen mellan en far och en son i skuggan av sjukdom, åldrande och död. Fadern har levt ett tillbakadraget liv och funnit sin tillflykt i trädgårdsodling, medan sonen försöker förstå både minnen och förluster när tiden rinner vidare.

Gungerd Wikholm beskriver hur Gospodinov skriver med lågmäld humor och stor ömhet om faderns sista tid och om hur minnen, barndom och död vävs samman. Recensenten lyfter särskilt fram trädgården som en livskraft, samt hur sonen gradvis får rollen som sin fars vårdare och “far till sin far”.

Skribenten framhåller att böckerna är fyllda av sorg men också tröst. Det viktiga är inte slutet, utan allt som levs och minns längs vägen.