1. Hur tryggar vi varje barns rätt till böcker och läsning?
2. Hur kan vi garantera att alla unga får tillräcklig läskunnighet?
3. Hur stärker vi flerspråkiga barns och ungas eget modersmål och inlärning av nya språk?
4. Hur stöder vi medborgares läskunnighet på ett jämlikt sätt?
5. Hur bevarar vi den livskraftiga finländska litteraturen och kulturen?
6. Hur främjar vi verkställandet av läskunnighetsstrategin?

1. Hur tryggar vi varje barns rätt till böcker och läsning?

Den tidiga läsningen är oersättlig för barns språkutveckling. Familjens gemensamma lässtunder stöder familjernas välmående på flera sätt och stärker växelverkan inom familjen. Därför är det viktigt att alla familjer får jämbördig information om hur viktig läsningen är genast från barnets födsel.
Bokkassen som delas ut vid barnrådgivningen är ett effektivt sätt att påminna om hur viktig läsningen är. Den möjliggör jämlik läsning. 63 % av de familjer som fått En läsgåva till barnet uppger att de läst mer än tidigare tack vare den.

Rådgivningarna har också tagit till sig informationen om nyttan med tidig läsning. Ungefär hälften av hälsovårdarna vid barnrådgivningarna oroar sig för barnens språkutveckling. Hälsovårdarna upplever att språkutvecklingen försvagats delvis eller avsevärt de senaste åren. Av hälsovårdarnas svar kan man också utläsa en oro för att barnens förmåga till interaktion utvecklas långsammare än tidigare.

Hälsovårdarna är motiverade att upplysa föräldrarna om läsningens betydelse. Av de hälsovårdare som besvarat Läscentrums enkät vill till och med 94 % påminna om läsningens betydelse som en del av rådgivningsbesöket, och 80 % upplever att läsningen påverkar barnets utveckling märkbart. 100 % ville gärna dela fakta om läsningens betydelse, och trodde att läsgåvan som delas ut vid barnrådgivningarna påverkar läsvanorna i hemmen. Mer än hälften av familjerna önskar sig också mer information om nyttan av att läsa och lämpliga böcker av barnrådgivningen.

Litteratur, högläsning och språklig interaktion bör vara en del av alla barns vardag såväl hemma som i småbarnsfostran. Att läsa för barn och med barn stöder barns inlärning på ett åldersadekvat sätt. Tidiga gemensamma lässtunder märks i barns utgångsläge när de börjar sin skolstig. Av enskilda hobbyer har läsning störst betydelse när det gäller barns språkliga färdigheter, den motsvarar nästan ett års utveckling.

Ett intresse för läsning som väckts i den tidiga barndomen gör att barnet växer in i sin roll som läsare. Läsförståelsen underlättas för ett barn som man läst mycket för, läsivern tänds och hålls bättre levande.

Programmet En läsgåva till barnet är inskriven som ett åtgärdsförslag i den nationella läskunnighetsstrategin för år 2030.

Bekanta dig med resultaten för projektets resultat på Läs för barnets webbplats: Mer än en fjärdedel av familjerna började läsa tack vare en läskasse

2. Hur kan vi garantera att alla unga får tillräcklig läskunnighet?

Finländska ungdomar hör alltjämt till världstoppen. Men när det tidigare var så att de som inte var goda läsare, hörde till mellanskiktet, har spridningen nu ökat. I den senaste Pisamätningen var nästan 14 % av niondeklassarna i Finland svaga läsare. Andelen unga som läser mycket har rasat. I Pisamätningen hör Finland till de tre länder där intresset för att läsa har minskat mest.
Det är också oroväckande att den negativa inställningen till läsning har blivit allt vanligare. Man är medveten om nyttan av att läsa, men allt fler föräldrar tycker inte själva om att läsa. Föräldrarnas egna läsvanor, attityder och sätt att tala om läsning har stor betydelse för barnens läs- och skrivvanor, för hur de grundläggs och utvecklas. Att väcka de ungas intresse bör ha högsta prioritet, för att öka läsningen.

Många lågpresterande elever som tillägnar sig goda färdigheter i textanalys när de får granska en text om ett ämne som intresserar dem. Inlärningssvårigheter kan övervinnas med att avlägsna trösklar, när man försäkrar sig om att undervisningen är tillgänglig och inom räckhåll för alla. Det man ska undervisa, bör föras så nära eleven att hen inte behöver anstränga sig för att intressera sig för ämnet.

Det faktum att man läser allt mindre skriven text, avspeglar sig i sämre resultat i läsförståelsetest. Andelen svaga läsare ökar speciellt bland dem med lägre socioekonomisk status. Den socioekonomiska bakgrundens effekt på inlärningen har ökat under 2010-talet. Ungdomars svaga läskunnighet har återverkningar på möjligheten till fortsatta studier. Andelen svaga läsare bland vuxna med grundutbildning eller yrkesskolexamen är 36 %.

Läskunnighet är en medborgarfärdighet som möjliggör för oss att delta i samhället som fullvärdiga medlemmar. En ickeläskunnig person hamnar lätt i marginalen och har svårt att söka stöd. Avsaknaden av tillräcklig läskunnighet kan vara ett hinder för att få tillgång till nödvändigt stöd.

Den digitala klyftan gäller också läsning. Vi möter allt större mängder och olika sorters text i vår vardag. Multiläskunnighet, att kunna analysera och producera olika texttyper samt sätta ord på, visualisera och analysera auditivt material är en nödvändig färdighet i dagens samhälle.

Av finländska åttondeklassare har 30 % god multiläskunnighet, men samtidigt har 28 % av ungdomarna svårigheter att hitta, bedöma eller producera innehåll åt andra. Mångdimensionella text- och läsmiljöer kräver olika slags läs- och skrivfärdigheter, samt strategier och övning. Man borde föra fram språkets olika dimensioner, stilarter och användarsituationer i olika undervisningsämnen i skolan.

Fem fakta om barn och ungdomars läsning

Mer information om ungas läsning (på finska): sanathaltuun.fi

3. Hur stärker vi flerspråkiga barns och ungas eget modersmål och inlärning av nya språk?

Det finns allt fler med annat modersmål än finska, svenska eller samiska språk i Finland. Enligt prognoser har var fjärde helsingforsare något annat modersmål än nationalspråken före år 2035. Man undervisar elever med nästan 50 olika modersmål i finländska grundskolor.

I läroplanen inom småbarnsfostran och grundskolan beaktar man en språkmedveten pedagogik som är uppmärksam på hur man använder språk på olika sätt i olika situationer. Man beaktar mångfalden bland elevernas och familjernas kulturella och religiösa bakgrund.

En språkmedveten pedagogik underlättar läs- och skrivinlärning, och inlärningen av skolspråket – en viktig omständighet med tanke på integrering i Finland och möjligheter till fortsatt utbildning. En svag finska eller svenska ger återverkningar på inlärningsresultaten. Med tanke på att eleven ska behärska skolspråket är det viktigt att stöda barnets eget modersmål, kunnande och utveckling; ju bättre eleven behärskar sitt förstaspråk, desto bättre kan hen tillägna sig nya språk. Modersmålen är grunden för barnets tankevärld och känslomässiga utveckling. Att bemöta och bekräfta barnets egen språkidentitet ger goda förutsättningar att tillägna sig skolspråket och andra undervisningsämnen.

Det är av största vikt att småbarnsfostran, skolan och föräldrarna samarbetar mångprofessionellt. Enligt en färsk utredning önskar sig pedagogisk personal på alla skolstadier mer stöd och resurser i språkfostran. Utöver daghem och skolor är bibliotek och stödtjänster för nyfinländare samt rådgivningar viktiga samarbetspartners.

För att stöda familjers flerspråkighet borde det finnas lättillgänglig kunskap om vikten av att upprätthålla och utveckla, och också konkreta råd för hur man kan göra det. Omständigheterna kring modersmålsundervisningen borde vara sådana att det inte är alltför svårt för familjen att ordna så att barnet kan delta i den.

Ett välfungerande flerspråkigt samhälle kännetecknas av att språken lever sida vid sida, att språken används parallellt och överlappar varandra. Språk är en del av social växelverkan. En välmående, flerspråkig och mångskiftande befolkning är en resurs och rikedom för framtidens Finland.

Utredning över flerspråkiga familjers önskemål och behov: Flerspråkig läskunnighet -utredning

4. Hur stöder vi medborgares läskunnighet på ett jämlikt sätt?

Läskunnighet är en mänsklig rättighet som möjliggör individens utveckling, utbildning och människans möjlighet att nå sin fulla potential. Rätten till läskunnighet finns inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Läskunnighet är nyckeln till en bättre hälsa och välmående. Läskunnighet har betydelse för jämlikheten mellan könen, en hållbar fred, utveckling och för demokratin.

Läskunnigheten är en förutsättning för många av de färdigheter som den snabbt föränderliga världen kräver av oss. Vi bör se läskunnigheten som allas rättighet och grundprincip som främjar individernas, familjernas samfundens och staters livsvillkor. Med hjälp av läskunnighet kan människan påverka sitt eget liv och världen.

En tillräckligt god läskunnighet garanterar att människan klarar sig i vardagen, kan bedöma fakta och gestalta helheter. För personer med svag läskunnighet kan det vara svårt att läsa tidningar, förstå instruktioner och fylla i blanketter. En alltmer digital mediemiljö förutsätter en bättre läskunnighet. En kritisk läskunnighet är inte en självklar.het

I dagens samhälle hotas medborgare av desinformation. Man kan bli utsatt för försök att påverka våra åsikter och uppfattningar med falsk information, förvrängda uppgifter eller kringskära våra möjligheter att skaffa objektiv information. Vi behöver god digital läskunnighet så att vi kritiskt kan granska olika källor, förstå orsakssamband och bilda oss vår egen uppfattning.

I internationell jämförelse har vuxna finländare i snitt en utmärkt läskunnighet, men också i Finland behöver allt fler stöd i läsförståelse. 11 % av vuxna finländarna har svag läskunnighet. Man bedömer att upp till 750 000 personer eller 14 % av befolkningen behöver klarspråk. Behovet av klarspråk har under de senaste fem åren ökat med ungefär 100 000 personer.

Enligt en brittisk undersökning söker sig personer med svag läskunnighet i arbetslivet sällan till stödtjänster eller program som skulle öva upp läskunnigheten. Organisationer anpassar oftare sin egen verksamhet för att kompensera arbetstagarnas svaga färdigheter, i stället för att stöda utvecklandet av deras läskunnighet. Effekten av svag läskunnighet hamnar därför lätt i skymundan fast den kan sänka produktiviteten.

I Förenta staterna har man gjort bedömningen att om alla vuxna hade en läskunnighetsnivå som sjätteklassare eller högre, motsvarade det nyttan av minst 2 biljoner dollar årligen.

Man når god läskunnighet enbart genom att läsa. Läsning ger också en öppning till fantasi, kreativitet och kunskap. Läsning fördjupar vår förståelse för komplicerade helheter, breddar vår tankevärld och ger grogrund till nya idéer. Att läsa skönlitteratur hjälper oss att förstå andra människors tankar och känslor. Därför bör vi vårda vår läskunnighet genom hela livet.

Läs mer om läskunnighetens samhällsbetydelse: 10 fakta om läsning

5. Hur bevarar vi den livskraftiga finländska litteraturen och kulturen?

Litteraturens betydelse för den finländska kulturen, bildningen och samhällsutvecklingen har alltid varit stor. Litteraturen har alltjämt stor betydelse för samhället. Enligt en färsk kartläggning som Suomen Kulttuurirahasto gjort har läsningen bevarat sin förstaplats som hobby för finländarna. Böckerna har hedersplats på bibliotek och det sjuder av liv på bokmässor. En undersökning som Kulta rf beställt av Taloustutkimus visar att av alla aktörer på konstens områden, har litteraturen den största sysselsättande effekten. Via musik, teater, film och andra konstområden ger litteraturen betydande skatteintäkter.

Läscentrum förmedlar årligen nästan 2000 författarframträdanden. År 2022 betalade Läscentrum ut mer än 400 000 euro i arvoden till författare. Undersökningar visar att författarbesöken intresset för läsning och besöken är en viktig inkomstkälla för författarna.

Det litterära fältet har en starkt sysselsättande effekt, främjar läskunnigheten och höjer kunskapsnivån. Fältet har outnyttjad exportpotential och mycket att ge Finlandsbilden. Det här framkommer när man jämför litteraturexporten utomlands med uppgifter från de andra nordiska länderna.

Organisationer på det litterära fältet föreslår att Finland grundar det första Litteraturpolitiska programmet. Programmet skulle omfatta uppgifter om tryggandet av författares och översättares arbetsförutsättningar, produktionsstöd, exportinvesteringar och stöd samt bibliotekens verksamhet. På så sätt skulle man säkra att resurseringen för läsfrämjande, stödet för de litterära upphovspersonernas utkomst, exportfrämjande och produktionsstöd sköts så effektivt som möjligt.

Mer info om det litteraturpolitiska programmet: Kirjallisuuspoliittinen ohjelma (på finska)

6. Hur främjar vi verkställandet av läskunnighetsstrategin?

Läscentrums teman inför riksdagsvalet grundar sig på riktlinjerna för den nationella läskunnighetsstrategin.

Läskunnighetsstrategins vision – Finland den mest multiläskunniga nationen 2030 – når samhället där man är medveten om läskunnighetens betydelse på alla olika fält och där alla får stöd och bekräftelse för läskunnigheten genom hela livet.

För att nå de här målen behöver vi handlingar och beslut som säkerställer förutsättningarna för läsning och upprätthållandet av en rik litterär kultur. Läscentrum kräver tillsammans med andra aktörerna på kulturens område att man höjer kulturbudgeten till en procent.

Man bör fortsättningsvis tala på ett mångsidigt sätt om läsningen och dess betydelse och man bör arbeta för allas jämlika rätt till läskunnighet. Ungefär hälften av de vuxna finländarna har noterat den offentliga diskussionen om läsningens betydelse, och av dem upplever en tredjedel att det påverkat deras egen läsning. man borde arbeta på bred front för att få in läsning i en allt mer hektisk vardag, till exempel genom att erbjuda nya former för att läsa och textutbud.

Man bör trygga verksamhetsförutsättningarna för organisationer som främjar läsning, litteratur och läskunnighet. Föreningar gör att anmärkningsvärt viktigt arbete för sådana grupper som inte nås av Utbildningsstyrelsen och den offentliga förvaltningen. Sådant arbete görs till exempel med familjer, vuxna, personer som riskerar att marginaliseras, nyfinländare och inom barns och ungas hobbyverksamhet. Bara genom att säkra verksamhetsförutsättningarna kan man göra långsiktigt arbete som ger resultat på kort och lång sikt.

Det är viktigt att granska lästrender och läskunnighetens utveckling som en global fråga. Intressanta exempel på hur man kan höja kunskapsnivån med läskunnighetsarbete kan man hitta i Sverige och Estland. Med tålmodigt arbete har Finland goda förutsättningar att bevara uppskattningen för läsning och litteratur och vår ställning som ledande land för läskunnighet.

Bekanta dig med läskunnighetsstrategin här: Nationella läskunnighetsstrategin 2030

Sanasto: Sanaston hallitusohjelmatavoitteet 2023-2027

Suomen Kirjailijaliitto: Kuusi keinoa säilyttää suomalainen kirjallisuus elinvoimaisena

Finlands biblioteksförening: Kirjasto kannattaa

Finlands översättar- och tolkförbund: SKTL:n hallitusohjelmatavoitteet 2023-2027

Finlands facklitterära författare rf: Suomen tietokirjailijat ry:n tavoitteet hallituskaudelle 2023–2027

Finlands förlagsförening: Kustannusalan hallitusohjelmatavoitteet 2023

Kirjakauppaliitto: Suomi tarvitsee elinvoimasta kirjakauppaa

KULTA rf: Riksdagsvalsprogram 2023