Etusivu >

Flerspråkig läskunnighet Utredning

Flerspråkig läskunnighet Utredning

Finlands befolkningsstruktur har ändrats avsevärt under de senaste 30 åren. Det här för med sig både möjligheter och utmaningar. Den ökande andelen andra generationens nyfinländare i småbarnsfostran kräver nya sätt att arbeta. Daghem och bibliotek har en nyckelroll i att stöda läskunnighet för sådana barn som har föräldrar som talar andra språk än finska och svenska. De här barnen finns det många av i en del upptagningsområden inom småbarnsfostran.

Läs hela utredningen (på finska) (pdf)

Utredningen som Läscentrum låtit göra ger kunskap och vägkost om hur offentlig och privat service kan utvecklas för att stöda läskunnighet för alla språkgrupper.

I slutet av år 2021 bodde det 458 000 personer som talade främmande språk. Det är 8,3 procent av hela befolkningen. Till personer som talar främmande språk räknas de som angett sitt modersmål som något annat än finska, svenska eller ett samiskt språk. Antalet ökade från föregående år med mer än 25 100 personer eller 5,8 procent. Ryska är det vanligaste främmande språket. 88 000 personer hade i Finland år 2021 ryska som modersmål. Det näst vanligaste språket var estniska, som talades av drygt 50 000 personer. De följande stora språkgrupperna är arabiska, engelska och somaliska.

År 2016 talades det 157 olika språk i Finalnd. Tack vare ett föränderligt världsläge och människors ökade rörlighet växer den flerspråkiga andelen av befolkningen. Det är därför påkallat att finkalibrera sitt sätt att betrakta flerspråkiga verksamhetsmiljöer och öka förståelsen för hur vi kan bejaka barns växande som människor, deras delaktighet, likvärdighet och främja deras läskunnighet.

Utredningens mål och förverkligande

Utredningen Flerspråkig läskunnighet har gjorts i samarbete med daghem, bibliotek och invandrarorganisationer. Vi har också samarbetat med forskare på fältet och Kieliverkosto (språkutbildningspolitiskt nätverk). Kieliverkosto är ett nationellt språkutbildningspolitiskt forsknings- och utvecklingsnätverk som sammanför olika aktörer inom språkutbildning, ökar kunskapen om språkutbildningens många dimensioner och påverkar beslut om språkutbildningen i Finland.

Målet är att undersöka småbarnsfostrans och bibliotekens roll i en flerspråkig verksamhetsmiljö, ta reda på vad det finns för material och kartlägga de flerspråkiga familjernas behov och syn på hur deras barns läskunnighet utvecklas. Samtidigt får vi kunskap om olika språkgruppers vardag – något som stöder barnens läskunnighet på både deras hemspråk och det lokala språket. På basen av det vi får reda på föreslår vi verksamhetsmodeller och gör material som stöder småbarnsfostran och bibliotekspersonal samt andra aktörer och deras arbete.

Utredningens tanke är, att när personal som verkar i en flerspråkig miljö får ökad kunskap om olika språk och kulturer, kan de bättre stöda barn så att de kan utveckla sin läs- och skrivkunnighet.

I den här utredningen avser vi med flerspråkig verksamhetsmiljö en sådan miljö där man förutom det lokala språket (som finska, svenska och samiska språk) också använder andra språk. Centrala verksamhetsmiljöer i utredningen är småbarnsfostran, daghem, bibliotek, flerspråkiga familjer och invandrarorganisationer. Flerspråkiga familjers föräldrar innebär sådana inflyttade personer som har något annat hemspråk än finska, svenska eller ett samiskt språk.

Det kan talas flera språk i en familj. Med hemspråk avses här ett eller flera språk som används parallellt med eller i stället för de nationella språken. Med flerspråkig läskunnighet avses barns spirande läskunnighet på de språk som är centrala i hens vardag. Flerspråkig läskunnighet innebär också texttolkning och att producera text på olika språk och språkvarianter (Aerila & Kauppinen, 2020).

Här innebär det utöver de lokala språken, de språk som talas i hemmet. Med läskunnighet avses ett brett begrepp, multilitteracitet, som omfattar också bilder, symboler, mönster och siffror. Redan småbarnsfostran tar upp de här tecknen (se till exempel Lukuinto – Läsiver -projekt1).

Målet med den här utredningen är att ta reda på vilka behov det finns i flerspråkiga verksamhetsmiljöer när det gäller att stöda barns läskunnighet, och vilka metoder det redan finns och används för att upprätthålla och stärka läskunnigheten på hemspråken.

Utredningen ökar förståelsen för hur flerspråkig läskunnighet uppfattas i barnens olika miljöer. Det här hjälper oss att gestalta hur olika instanser kan utveckla olika praxis och göra ett ännu bättre samarbete för att stöda flerspråkig läskunnighet.

På det sättet kan vi öka språk- och kulturmedveten praxis och förståelse för hur vi kan utveckla läskunnighetsarbetet i olika verksamhetsmiljöer.

Som ett resultat av utredningen får vi kunskap om hur god praxis kan användas bredare. Målet är att dela kunskap om god praxis för dem som verkar i en flerspråkig miljö, tillsammans med flerspråkiga familjer och samarbetar sinsemellan. Eftersom det är viktigt att ge tidigt stöd för språkinlärning och läsinlärning granskar den här utredningen särskilt småbarnsfostrans verksamhetsmiljöer.

Frågor i utredningen:
1. Hurdan praxis som stöder läskunnighet, flerspråkig läskunnighet och hemspråk finns det i barnens olika verksamhetsmiljöer?
2. Hurdana behov, önskemål eller utmaningar anser olika verksamhetsmiljöer att det finns när det gäller att stöda arbetet för flerspråkig läskunnighet?
3. Hur kan vi bättre än nu stöda flerspråkig läskunnighet?

Materialet för undersökningen samlades in via en elektronisk förfrågning och intervjuer gjorda av forskningsbolaget Innolink. Materialet samlades in av personal inom småbarnsfostran, bibliotekspersonal och flerspråkiga familjer samt organisationer som arbetar med nyfinländare våren och sommaren 2022.

Materialinsamlingen av flerspråkiga familjer och organisationer begränsade sig till dem som talar arabiska, somaliska och ryska eftersom de representerar de största språkgrupperna vid sidan av de som talar estniska. I utredningen strävade vi efter att granska samfund som arbetar tätt med invandrare i Finlands största städer.

Man önskar mer kunnande och samarbete till den flerspråkiga verksamheten

Det finns faktorer som stöder och överlappar varandra i de svar personalen inom småbarnsfostran, biblioteken och de flerspråkiga familjerna gav. Samarbetets betydelse kom fram på två sätt i varje respondentgrupps svar.

Man anser att samarbetet är mycket viktigt och man vill stärka det. Samtidigt är det svårt att inleda och upprätthålla ett djuptgående samarbete då man saknar ett gemensamt språk eller fungerande flerspråkig praxis och material.

Man kan stärka småbarnsfostrans och familjernas roll genom att öka föräldrarnas deltagande i det flerspråkiga samarbetet. Småbarnsfostran kunde å sin sida öka språkkunnig praxis som tar barnens språkkunskap i beaktande.

Bibliotekens och de flerspråkiga familjernas samarbete kan ökas genom att göra bibliotekskulturen bekant för familjerna så att de kan använda de tjänster biblioteken erbjuder. Man kan ge mer information via småbarnsfostran och direkt från biblioteken. För det behövs material som kan delas ut på flera språk.

Bibliotek och småbarnsfostran kan öka sitt samarbete på flera olika sätt. Ett konkret sätt är att öka informationen och kommunikationen samt att lista de språk som man har material och kommunikation på, och vilka som borde läggas till. Organisationer kunde bidra med stöd och som kommunikationskanaler.

Man kan sluta sig till att samtliga svarandegrupper önskar sig tydliga roller och mer information om hur de kan stöda barns läskunnighet på både hens hemspråk och det lokala språket, så som svenska eller finska.

Såväl föräldrar, personal för småbarnsfostran samt bibliotek och föreningar önskar sig ett tätare samarbete. Personalen inom småbarnsfostran önskar sig utöver detta ett aktivare och mer planlagt samarbete med biblioteken, och biblioteken har också fört fram motsvarande önskemål om samarbete. Bibliotekspersonal ser möjligheter att nå flerspråkiga familjer via samarbete med småbarnsfostran. Familjerna har samma syn på rollfördelningen för språkinlärning: det är småbarnsfostrans uppgift att säkerställa inlärningen av ett nationalspråk, medan hemspråket är familjens ansvar. Å andra sidan önskar sig många familjer en precisering av rollfördelningen, stöd och hjälp så som faktakunskap, metoder och ekonomiskt stöd för till exempel privatundervisning.

På motsvarande sätt är det till nytta att stärka relationerna mellan småbarnsfostran, biblioteken och organisationerna och fördela rollerna för information, förverkligande och ansvar. Bibliotekspersonal och småbarnsfostran behöver material som stöd när de informerar flerspråkiga familjer.

Bibliotekspersonal upplever att det är utmanande att nå flerspråkiga familjer. De flerspråkiga familjer som använder bibliotek är delvis nöjda med bibliotekens flerspråkiga utbud. Å andra sidan finns det många föräldrar som inte använder bibliotekstjänster, så det är uppenbart att alla familjer inte använder sig av bibliotekstjänster och att biblioteken inte är bekanta för alla.

Bibliotekspersonal anser att föräldrar behöver kunskap om läsningens betydelse och hur man kan använda sig av de tjänster biblioteken erbjuder. En del föräldrar önskar få veta mer om flerspråkighet också via biblioteken. Biblioteken önskade sig samarbete med andra instanser så som flerspråkiga organisationer.

De organisationer vi nådde visade intresse för samarbete med bibliotek, daghem och stad. En del av de föräldrar som intervjuades föreslog information via organisationer och föreningar. Man ställer sig mycket positivt till samarbete mellan familjer, småbarnsfostran, bibliotek och föreningar.

När man ökar samarbetet stärker man föräldrarnas och småbarnsfostrans flerspråkiga kompetens och underlättar bibliotekspersonalens arbete. På så sätt är det möjligt att utveckla arbetet för barnens flerspråkiga läskompetens. Vi föreslår i den här utredningen åtgärder som stärker det flerspråkiga samarbetet mellan småbarnsfostran, bibliotek, de flerspråkiga familjerna och organisationerna.

Otillräckliga resurser upplevs som en utmaning

En annan dominerande faktor i implementeringen av det flerspråkiga läskompetensarbetet är de resurser som finns till förfogande. De nuvarande resurserna är ett hinder för att upprätthålla, informera och ge individuellt stöd till barnen i småbarnsfostran och familjerna samt på biblioteken. Man upplever att det inte finns tillräckligt med tid eller personal. I en del familjer upplever man också att man inte har tillräckligt med tid i vardagen att tända läsgnistan och ge stöd för att utveckla läskunnigheten eller språkutvecklingen.

De svarande underströk att de otillräckliga resurserna gällde, förutom tidsanvändningen också de fysiska utrymmena. Utrymmena ger inte plats att bilda smågrupper där man kan läsa eller utveckla och förverkliga sin flerspråkiga kompetens. Dessutom påpekade man att det finns begränsat med hyllor för böcker på olika språk och att ställa fram dem på ett synligt sätt. Resurserna är begränsade både när det gäller daghemmens och bibliotekens flerspråkiga verksamhet, och för samarbete mellan olika instansers flerspråkiga arbete. Därför föreslår vi praxis som stöder flerspråkig verksamhet inom ramen för nuvarande resurser och att man ökar resurserna så att det förbättrar möjligheterna till flerspråkigt läskunnighetsarbete.

Läskunnigheten främjas av läsglädje. I småbarnspedagogiken är läsfrämjande arbete inte enbart att läsa, utan verksamhet som sker ur barns perspektiv, all kreativ verksamhet kring läsning och diskussion. Läsglädje kan främjas av annan verksamhet som stöder flerspråkighet, visualisering, och annat handgripligt som händer vid sidan av läsningen.

Pedagogiken kring läsning kan tala till fler sinnen, många språk. När man läser eller lyssnar på text på ett språk, kan man få stöd av bilder, sång, lek, av att teckna eller dansa, av lättläst eller stödord på andra språk. Barn kan lära andra barn ord på sitt språk utgående från tematiken i det lästa (se Aerila, 2022.) På det här sättet kan man ge vidare kunnande kring läsglädje från småbarnsfostran till barnens föräldrar. Familjers läsvanor är olika. När man har som målsättning att utveckla verksamhetsmodeller är det viktigt att man taktfullt stöder de värden, vanor och den kultur som familjerna redan har (Aerila & Kauppinen, 2020).

Läscentrums plan är att:

  • Producera material till bibliotek och småbarnsfostran om hur man kan stöda flerspråkighet.
  • Producera och dela kunnande om det egna modersmålets betydelse och vikten av att läsa till flerspråkiga familjer och organisationer.
  • Läscentrum har redan producerat och delat ut faktamaterial på 19 språk och böcker på nio språk. Vi kan utveckla materialet så att det bättre motsvarar personalens och familjernas behov.

Åtgärdsförslag:

  • Man ökar språkmedveten pedagogik i småbarnsfostran.

❍ Man lägger in en tydlig målsättning om läsfrämjande arbete i läroplanen för småbarnsfostran. Man skriver in hur man läser med barnet och / eller berättar historier på de språk hen använder 1) i småbarnspedagogiken 2) hemma och / eller hurdan pedagogik man använder som tänder läsgnistan (t.ex. Aerila, 2022). Modellen för detta översätts till flera språk.
❍ Man erbjuder fortbildning för småbarnspedagoger om språk- och kulturmedvetenhet inom flerspråkig läskunnighet.
❍ Personal inom småbarnspedagogiken får skolning med hjälp av material som Läscentrum producerar.
❍ Vi föreslår att man kanaliserar mer resurser för att stöda flerspråkig läskunnighet.
❍ Vi föreslår att man skaffar mer böcker på olika språk till daghemmen. Man borde också få medel att köpa tvåspråkiga böcker och digitalt material på olika språk.
❍ Man sammanställer material till småbarnsfostran som de kan använda för att guida föräldrar i flerspråkiga familjer så att de kan stöda sina barns läskunnighet i hemmen.

  • Bibliotek

❍ Man kanaliserar mer resurser till biblioteken för att stöda flerspråkig läskunnighet, för att möjliggöra information om flerspråkighet och för att anställa språkkunnig personal.
❍ Bibliotekspersonal erbjuds fortbildning för att öka deras språk- och kulturmedvetenhet.
❍ Bibliotekspersonal skolas med hjälp av material Läscentrum producerat.
❍ Man ordnar evenemang och guidade turer för familjer eller föräldrar på deras eget språk.
❍ Man sammanställer material för biblioteken som de kan använda för att informera om flerspråkighet.

  • Familjer och organisationer

❍ Man sammanställer material till flerspråkiga familjer som de kan använda hemma, där de får information om läsningens, läskunnighetens och hemspråkets betydelse.
❍ Vi föreslår att organisationer aktivt tar kontakt med bibliotek och vi föreslår hur man kan få igång eller öka samarbete.
❍ Vi tar reda på om det är möjligt att familjer eller organisationer kan få medel för hemspråksundervisning för barn i lekåldern.

  • Samarbete mellan olika flerspråkiga aktörer

❍ Vi föreslår samarbete mellan olika aktörer för att ge konkreta tips med den här utredningen som grund.
❍ Småbarnsfostran och bibliotek sammanställer tillsammans en plan för de kan stöda barns flerspråkiga läskunnighet. Planen omfattar om möjligt samarbete organisationer som arbetar med nyfinländare.
❍ Småbarnsfostran informerar bibliotek om behoven de har och biblioteken informerar regionens daghem och familjer om på vilka språk de har material och böcker.
❍ Bibliotek och daghem delar ut Läscentrums informationsmaterial om flerspråkig läskunnighet till flerspråkiga familjer.
❍ Småbarnsfostran och familjer uppmuntras till ett mer interaktivt, flerspråkigt samarbete mellan hemspråket och finska / svenska för att lära sig det lokala språket. Man klargör rollfördelningen / ökar medvetenheten om hur man kan stärka både hemspråket och det lokala språket.
❍ Man skapar rutiner för att dela god praxis.
❍ Man inkluderar flerspråkiga vårdnadshavare: de kan lösa sagor eller berätta historier på olika språk och via olika kanaler, med videon eller på plats.
❍ Bibliotek och småbarnsfostran uppmuntrar flerspråkiga föräldrar att lösa för sina barn.

Till slut

Flerspråkighet och mångfald är en rikedom. Genom att tillsammans ge dem vårt stöd ökar vi allas välmående, växer som människor, ökar jämlikhet, delaktighet och möjligheten att bygga vår identitet. Vi tackar alla som svarat på våra förfrågningar och intervjuer, och deltagit utredningen. Allas röst, erfarenheter och perspektiv är värdefullt. Vi uppmuntrar studerande och forskare att ta del av begreppet flerspråkighet och fortsatt forskning i ämnet. Ökad kunskap ger bättre förståelse, vilket i sin tur utvecklar ämnet och hjälper oss att fortsätta samarbetet för att föra arbetet för flerspråkig läskunnighet vidare.