4 + 1 sätt att läsa
Många olika sätt att läsa gör det möjligt att läsa för allt fler, och de gör läsningen mer tillgänglig. Både papper och skärmar erbjuder möjligheter att förstå det man läser och tillägna sig kunskap. Digitala format kan också i sig inspirera till läsning och sänka tröskeln att läsa.
I dagens tillvaro med hybridläsning är det viktigt att identifiera både papprets och de digitala formatens nytta för olika syften och åldersgrupper. När läsningen blir allt mer mångsidig och textvärldarna fler behöver vi också mer forskning om formatens betydelse för läsningen och läskunnigheten samt kunskap om hur lässättet påverkar läsivern.
Enligt forskning behåller pappret sin ställning som det mest populära formatet när man läser långa texter och framför allt för djupläsning av faktatexter. Tålmodig läsning är oersättlig när det gäller att utveckla koncentrationsförmågan, ordförrådet och minnet. De digitala formaten vinner ändå terräng och därför bör vi stödja och utveckla överföringen av långa texter till digitala format. Tålmodig djupläsning utvecklar läskunnigheten, grunden för kritisk läskunnighet och hur vi avväger faktakunskap. Läsning är ett kontinuerligt, livslångt lärande och en övning i läsförståelse.
1. Läs högt tillsammans
2. Djupläsning
3. Lyssna på en ljudbok
4. Lättläst
+ Hur läser du?
1. Läs högt tillsammans
Att börja läsa högt redan i babyåldern har en gynnsam effekt på språkutvecklingen och läsinlärningen. De första levnadsåren är av avgörande betydelse för språkutvecklingen. Att enbart lyssna på ljudböcker stödjer inte babyns språkutveckling. Att läsa tillsammans är till glädje för hela familjen: det ger samvaro, stärker samspelet mellan barnet och de vuxna och ger oss möjlighet att bekanta oss med varandras intressen. Godnattsagan är ett bra sätt att föra in läsning i vardagen.
Högläsning hjälper barnet att lösa problem. Dikters och rimmens rytm, förälderns röst och melodi stödjer babyns språkutveckling. För barn i lekåldern ger sagor och berättelser en trygg miljö att undersöka sina känslor och rädslor. Ett barn som regelbundet får höra högläsning har ett bättre utvecklat sinne för rättvisa och klarar sig bättre i grupp. Erfarenheter i tidig barndom har stor betydelse för läsvanorna senare i livet. Läsning betyder också mycket för barnets inställning till skola och inlärning.
Av enskilda hobbyer har läsningen den största betydelsen på barnets språksinne. Den motsvarar nästan ett år. Enligt forskning gynnar högläsning barnet upp tills hen är 13 år, och den gör ingen skada efter det heller!
Läscentrums projekt Läs för barnet sprider kunskap om läsningens betydelse via barnrådgivningarna och strävar till att nå alla familjer i Finland. Projektet har ökat den tidiga läsningen ända från babyåldern. Av dem som fått bokkassen och svarat på enkäten uppgav 63 % att bokkassen gjort att man läst mer i familjen och till och med 77 % av familjerna sade att de läser minst en gång om dagen. En läsgåva till barnet har som mål att garantera jämlik läsning för alla familjer.
2. Djupläsning
För att utveckla läskunnigheten behöver vi tålmodig djupläsning. Djupläsning aktiverar hjärnan på ett annat sätt än när vi skummar genom text. Hjärnforskning bland vuxna som läser mycket visar att omfattande delar av hjärnan aktiveras mycket när de läser långa berättande texter. En god läs- och skrivkunnighet har stor betydelse i vardagen, för inlärning och för arbetet. Läskunnigheten kräver livslångt lärande och träning.
Både läs- och skrivvanorna har ändrats i de nya mediemiljöerna. Samtidigt blir deras betydelse större i framtiden. Tålmodig djupläsning utvecklar läskunnigheten som en basfärdighet, en grund också för kritisk läskunnighet och faktagranskning på digitala plattformer. Digital läsning och att läsa fysiska böcker ska inte sättas mot varandra: olika format utesluter inte varandra, utan göder snarare varandra. Å andra sidan flyttas läskunnigheten som sådan inte automatiskt till digitalt format, man måste öva sig att läsa eböcker.
Man kan öva sig i djupläsning, också om man har svårt att läsa på grund av inlärningssvårigheter eller svårigheter med koncentrationen. Celia producerar hybridböcker för elever och studerande med läshinder. Hybridböcker består av ljud, text och bilder. De läses från telefon, tablett eller dator. Texten lyses upp på skärmen i takt med rösten, vilket gör att det är lätt att följa med på rätt rad.
3. Lyssna på en ljudbok
Allt fler finländare lyssnar hellre på böcker än läser dem. Många som inte tidigare har läst, har hittat fram till ljudböckerna. Med tanke på den nytta vi har av litteraturen har det inte så stor betydelse hur vi tar del av den. Både att läsa böcker och att lyssna på dem berikar vårt ordförråd och stärker koncentrationsförmågan, och kan också lugna ner oss. För babyn och små barn lönar det sig att själv läsa högt, att enbart lyssna på ljudböcker ger ingen växelverkan och stärker därför inte babyns språkutveckling.
Ljudböcker som passar en hektisk livsstil, konsumeras på ett annat sätt än tryckta böcker. Ljudböcker kan locka till sig sådana lyssnare som inte engageras av traditionella böcker. Att man väljer en ljudbok beror ofta på situationen: många lyssnar på böcker på ställen där man inte kan läsa. En del väljer en ljudbok för omväxlings skull medan andra väljer att lyssna helt enkelt för att de inte njuter av traditionell läsning.
Särskilt de som har svårt att läsa på grund av en funktionsnedsättning, sjukdom eller dyslexi drar nytta av ljudböcker. Man kan registrera sig som kund till det nationella tillgänglighetsbiblioteket Celia vid det egna kommun- eller stadsbiblioteket.
4. Lättläst
Lättlästa böcker är avsedda för dem som har svårt att läsa böcker skrivna på vanligt allmänspråk. Enligt uppskattning från Selkokeskus finns det ungefär 650 000-750 000 personer eller mer än tio procent av befolkningen som behöver lätt svenska. Lätt svenska är en språkform som anpassats till sitt innehåll, sitt ordförråd och sin struktur så att det är lättare att läsa och förstå än allmänspråk.
Behovet bland den svenskspråkiga befolkningen i Finland har inte kartlagts, men man kan utgå ifrån att det är ungefär i proportion till andelen svenskspråkiga. Det betyder att uppskattningsvis 30 000–40 000 personer i Finland är i behov av information på lätt svenska.
Lättlästa böcker gör läsning till en möjlig hobby för allt fler och gör litteraturen mer tillgänglig för alla. Som stöd för undervisningen kan lättlästa böcker ge hjälp till barn och unga som har läshinder. Lättlästa böcker kan vara en port till litteraturen, en positiv upplevelse av att ha läst en bok från pärm till pärm kan uppmuntra en till att ta tag i en bok en gång till. Lättläst kan hjälpa en att bli bekant med den finländska litteraturen och kulturen, och den kan lära en svenska och nya ord. Lättläst är en fråga om jämlikhet och allas rätt att njuta av litteraturen.
I Sverige publicerades den första boken på lätt svenska år 1968. I Finland har det getts ut lättlästa böcker från 1980-talet. I höst ges det ut en antologi på svenska med lättlästa noveller och dikter, och Merete Mazzarellas bok Den violetta timmen som LL-bok. LL-böcker kan vara skrivna på lätt svenska, eller de kan vara adaptioner av böcker skrivna på allmänspråk.
Den nationella läskunnighetsstrategin finns också på lätt svenska.
+ Hur läser du?
Det viktigaste är att hitta rätt sätt för dig att läsa. Läskunnigheten ger metoder och verktyg att sätta ord på egna känslor, stärka självkänslan och självförtroendet. En god förmåga att uttrycka sig hjälper dig att klara av olika sociala situationer och miljöer. Läskunnigheten utvecklar också både det muntliga och skriftliga uttrycket: läsning, språk och tal går hand i hand.
För att väcka barns och ungas läsiver och stödja läsning som hobby, är det viktigt att det finns mångsidiga alternativ och olika texter tillgängliga. Det är av avgörande betydelse att eleverna i skolorna själva kan påverka hurdana texter de läser. Läsande förebilder kan också påverka barns och ungas läsmotivation.
Läsare i alla åldrar stöds av att de tycker om att läsa. En positiv inställning stärker sig själv – den som förhåller sig positivt läser mer, vilket förbättrar hens läskompetens. En god läskompetens bekräftar förmågan och positiva inställning till läsning.
Hur läser du? Berätta för oss under hashtaggarna #läsveckan och #läsveckan2023
Följande källor har använts för artikeln:
Läscentrum: 5 fakta om barns och ungdomars läsning
Läscentrum: 10 fakta om läsning 2020
Selkokeskus: Selkokirjallisuus
Lukukeskus: Selkokirja rohkaisee, kun lukeminen on vaikeaa
Utbildningsstyrelsen: Nationella läskunnighetsstrategin 2030
Tillgänglighetsbiblioteket Celia: Talböcker för privatpersoner
Kirjakauppaliitto: Suomi lukee ja kuuntelee kirjoja, 2021
Janita Virtanen, STT: Yhä useampi suomalainen mieluummin kuuntelee kuin lukee kirjoja
En läsgåva till barnet: Mer än en fjärdedel av familjerna började läsa tack vare en läskasse