Hur mycket borde barn läsa? Hur kan rådgivningen stöda familjer i att läsa? Varför är det viktigt att stöda familjer där man talar flera språk? 

I det här informationspaketet finns fakta som hör ihop med läsning och läskunnighet. Vi behöver alla kunna läsa, för vi kommer i kontakt med texter varje dag. Det är också viktigt att vi förstår och kan tolka det vi läser. Att kunna läsa är viktigt på arbetet, i skolan och på fritiden. 

Läscentrum har samlat ihop ett faktapaket om läsning och om läskunnighet. Innehållet baserar sig på forskning. Det här är en lättläst version av faktapaketet.

Tio fakta om läsning

1. Vuxna måste stöda barn och ungas läsande.
2. Rådgivningen kan stöda föräldrarna i att läsa för barnet.
3. Många saker påverkar hur bra barn läser.
4. Det är bra att läsa minst en halv timme varje dag.
5. En tillräckligt bra läsförmåga hjälper unga att klara sig i livet.
6. Det är viktigt att stöda familjer där man talar flera språk.
7. Det är lättare att få jobb om man är bra på att läsa och skriva.
8. Biblioteken är viktiga.
9. Författare måste få tillräckligt betalt så att de kan skriva nya böcker.
10. Hela samhället måste stöda läsning och läskunnighet.

I slutet av faktapaketet finns en lista på forskning om läsning och läskunnighet. De tio punkterna i det här faktapaketet bygger på den forskningen. 

Forskning visar att många barn och unga i Finland har en sämre läsförståelse än förr. De förstår alltså inte så bra vad de läser. Barnens läsförmåga påverkas av om föräldrarna läser.  Om barnets föräldrar läser mycket så är barnet ofta duktigt på att läsa. 

Men vuxna läser också mindre än förut. 20 procent av föräldrarna säger att de inte tycker om att läsa. Om inte föräldrarna läser, så blir inte barnen vana vid att se personer som läser. 
Nästan 30 procent av de vuxna finländarna läser inte ens en bok per år. Men många tycker fortfarande om att läsa. Ungefär 80 procent av finländarna säger att de gärna läser böcker eller lyssnar på ljudböcker. 

Det är viktigt att vuxna fungerar som exempel för barn och unga. 

Den vuxna person som vill stöda barns läsning kan:

• läsa
• prata om läsning och böcker och vara intresserad 
• hämta hem böcker 

Vilken vuxen som helst kan fungera som modell och visa barn att det är roligt och intressant att läsa. 

Barn som någon har läst mycket för blir ofta duktiga på att läsa. Läsning är nyttigt på många sätt, men ungefär 25 procent av föräldrarna läser inte för sina barn särskilt ofta. Det är vanligare att man läser för barnen i familjer där föräldrarna har hög utbildning. 

Det är viktigt att barnrådgivningen stöder föräldrar i att läsa för sina barn. Alla familjer får böcker och information om läsning via rådgivningen. 

Barnfamiljer får en bokgåva via rådgivningen. Det är en kasse med böcker som kallas En läsgåva till barnet. I kassen finns bland annat en poesibok som passar babyn och en sagobok som passar när barnet är lite större. 

Målet med bokgåvan är att familjen ska bli van att läsa tillsammans. En undersökning visade att man hade börjat läsa mera än föruti många av de familjer som hade fått kassen med böcker. 

Bokgåvan till barnet har delats ut på barnrådgivningarna sedan år 2019. Kassen delas ut till alla familjer och gör att föräldrarna kan läsa med sina barn. 

I en undersökning som kallas Pirls undersöks hur bra eleverna som går i fjärde klass kan läsa. Undersökningen visar att barn som går i fjärde klass inte är lika duktiga på att läsa som förr. Det är flera elever än förr som läser ganska dåligt och färre än förut som läser riktigt bra. Ungefär 15 procent av barnen läser väldigt lite på sin fritid.

Många saker påverkar hur bra barn är på att läsa. De barn som tycker om att läsa är också ofta duktiga på att läsa. Barn som inte tycker om att läsa läser ofta sämre. Det kan vara så att den som har det jobbigt med läsningen börjar tycka illa om att läsa.

Barn påverkas av om deras föräldrar tycker om att läsa. Barn som har föräldrar som tycker om att läsa läser ofta ganska bra och förstår vad de läser. Det påverkar också barnen om det finns många böcker hemma hos dem.

Hur bra barn läser och förstår vad de läser påverkas också av hur barnet mår i skolan. Barn som blir mobbade har ofta svårare att förstå vad de läser. År 2023 berättade nästan 10 procent av barnen i klasserna 4–5 att de blir mobbade varje vecka.

De är viktigt att skolan är en trygg plats och att ingen blir mobbad. Vuxna måste hjälpa barnen så att ingen blir mobbad i skolan. När barnen mår bra i skolan har de lättare att lära sig.

Barn som läser skönlitteratur är ofta duktiga på att läsa. Skönlitteratur är böcker där berättelsen är påhittad. När barnet läser böcker ofta så lär sig barnet att läsa mera flytande och förstå texten bättre. Det är också nyttigt att läsa andra längre texter, till exempel serier och tidningsartiklar.

Barn som går i fjärde klassen läser mindre än förr. Ungefär 30 procent av dem läser varje dag för att de tycker det är roligt att läsa. Ungefär hälften av barnen i klass 4 läser en halv timme per dag. Barn blir bättre på att läsa om de läser mera än en halv timme varje dag.

Det är vuxnas uppgift att se till att barn har tid att läsa och får läsa i lugn och ro. Vuxna kan också stöda barnets läsning genom att låna böcker från biblioteket, och göra så att det finns böcker hemma. Det finns forskning som visar att barn som har egna böcker ofta tycker om att läsa.

Det är också viktigt att lärare stöder elevernas läsning. Det är viktigt att läraren själv läser barnböcker och ungdomsböcker. Då kan läraren tipsa sina elever om bra böcker och diskutera böcker tillsammans med barnen.

Det finns undersökningar som visar att 15-åringar i Finland läser sämre än förut. Över 20 procent av ungdomarna i Finland har en svag läsförmåga. De har alltså svårt att läsa. Ungefär 40 procent av 15-åringarna läser på en sådan nivå att de kan läsa men det kan bli svårt för dem att studera och klara sig i arbetslivet. Över hälften av ungdomarna säger att de läser bara när de måste.

Om man har svårt att läsa och förstå vad man läser så kan det vara svårt att följa med nyheter och veta om det man läser är sant eller inte. Många unga har svårt att veta skillnad mellan fakta och åsikter på internet.

Unga behöver kunna läsa bra för att kunna delta i samhället. Man behöver kunna läsa för att ställa upp som kandidat i val eller för att vara med och lösa stora och viktiga problem som till exempel klimatförändringen. Ungdomars läsförmåga påverkar hela samhället i Finland.

Det är viktigt att stöda unga så att de blir bättre på att läsa. Vuxna försöker hjälpa på olika sätt. Man försöker få unga att skriva egna texter och läsa flera böcker. En del elever kan ha nytta av lättlästa böcker, som är lättare att läsa än vanliga böcker. Många lärare och elever tycker att det skulle vara bra med mera lättlästa läromaterial och böcker i skolan.

Det talas mera än 160 olika modersmål i Finland. Modersmålet är det första språk som ett barn lär sig. Det står i lagen att alla i Finland ska få använda och lära sig sitt eget språk och sin egen kultur. Barn har rätt till undervisning i sitt eget modersmål i förskolan och i skolan.

När man kan sitt modersmål bra så kan man lättare berätta vad man tänker och känner. Om man kan sitt eget språk så är det också lättare att lära sig nya språk som finska eller svenska.

I en del familjer talar man flera språk hemma. Det är viktigt att alla som har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska får stöd både i att lära sig sitt eget språk och i att lära sig finska eller svenska.

Många flerspråkiga familjer tycker att det skulle vara viktigt för dem att få tala finska eller svenska med andra personer. Då skulle det vara lättare för dem som är nya i Finland att lära sig språket och bli en del av samhället.

Familjer med annat modersmål än finska eller svenska önskar också att det skulle finnas flerspråkiga kulturevenemang, språkkaféer, kurser på lätt finska eller lätt svenska och sagostunder som de kan delta i. En del föräldrar säger att de gärna skulle vilja veta mera om böcker och litteratur på finska eller svenska för att kunna hjälpa barnen att lära sig språket.

När personer som har flyttat till Finland från andra länder kan både sitt eget språk och finska eller svenska så har de lättare att studera och få jobb.

Ganska många vuxna i Finland är dåliga på att läsa. Att läsa och skriva är baskunskaper som man behöver i arbetslivet. Matematik och att förstå siffror är också viktigt. Det finns forskning som visar att dåliga baskunskaper och arbetslöshet ofta hänger ihop. Bara hälften av dem som har dåliga kunskaper i läsning och matematik är med i arbetslivet.

Läscentrum frågade hur bra personer som söker arbete kan läsa och skriva och om deras kunskaper påverkar när människor söker jobb. Frågorna ställdes till sakkunniga som jobbar vid Helsingfors stads arbetskraftsbyråer.

Nästan 70 procent av de sakkunniga svarade att det fanns gånger då de inte kunde erbjuda ett jobb åt en person för att personen inte kunde läsa eller skriva tillräckligt bra. De som söker arbete har också själva berättat på arbetskraftsbyrån att de har svårare att få jobb eftersom de inte kan läsa och skriva tillräckligt bra.

Många vuxna behöver stärka sina baskunskaper. Baskunskaper kan vara läsning, skrivning, matematik och att hantera information. Varje människa borde ha möjlighet att få mera utbildning och träning om det behövs. Vuxna borde få stöd för att lära sig. När vuxna får stöd för att lära sig mår de bättre. Då behöver de inte så mycket hjälp från social- och hälsovården.

Om vuxna blir bättre på att läsa och hantera information kan de ha lättare att få jobb.

Biblioteken i Finland är populära. År 2023 lånade finländarna över 80 miljoner böcker från biblioteken. Finländarna lånade mera barnböcker än någonsin förr. Barnböcker lånades nästan 36 miljoner gånger.

Biblioteken är viktiga för det finska samhället. Biblioteken är gratis. Alla har rätt att använda bibliotekens tjänster. I biblioteken får vem som helst pålitlig information.

Du kan stöda din egen läsförmåga och barns läsförmåga genom att besöka bibliotek och låna böcker. Bibliotekens personal hjälper dem som besöker biblioteket att hitta böcker och information.

Det skrivs många böcker i Finland. Mest ges det ut romaner, barn- och ungdomslitteratur, dikter och noveller, alltså korta berättelser. Det ges också ut essäer och lättlästa böcker. Faktaböcker är det som säljs mest i Finland.

I böcker används språket ofta på ett kreativt och mångsidigt sätt. När man läser böcker blir man skickligare på att läsa och lär sig nya ord.

Författare är viktiga för utan dem blir det inga nya böcker. Men författare får alldeles för lite betalt för sitt jobb. Många författare måste söka stipendier, alltså stödpengar för att de inte får tillräckligt betalt för sitt arbete.

Under de senaste fem åren har den mängd pengar som författarna får för sina böcker minskat extra mycket. Det här beror bland annat på att många människor köper e-böcker och ljudböcker eller använder en strömningstjänst för att läsa och lyssna på böckerna. För e-böckerna och ljudböckerna får författarna 80 procent mindre betalt än för en tryckt bok.

Det är viktigt att se till att författarna får tillräckligt betalt för sitt arbete. Bara då kan författarna skriva nya böcker.

Läsningen har förändrats mycket under de senaste åren. Ljudböcker och e-böcker har blivit populärare. Det är böcker som man lyssnar på eller kan läsa på en telefon eller pekplatta. Men samtidigt har sociala medier gjort att människor inte orkar koncentrera sig särskilt länge. Många är vana vid att få underhållning snabbt via en skärm och då kan det vara svårt att orka läsa en hel bok. Det finns forskning som visar att människor läser mindre än förut och att många läser sämre än förut.

Alla behöver kunna läsa bra. Det är viktigt att veta vad som är pålitlig information och vad som är påhittat. Det är också viktigt att kunna använda internet och olika digitala tjänster, som nätbanker och olika webbsidor. Det kan bli vanligare under de kommande åren att falsk information som text och video skapas med AI, alltså artificiell intelligens. Då är det viktigt att känna igen sådant som är gjort med AI men som inte är sant.

Det är viktigt att finländarnas läsförmåga blir bättre. När man läser längre texter tillräckligt ofta så blir man bättre på att läsa. Det är viktigt att samhället gör det möjligt för alla att träna läsning och bli bättre på att läsa.

Kommuner, skolor och daghem kan stöda läsningen på många olika sätt. Det är också viktigt att politiker fattar sådana beslut om stöder läsning.

Källor

Aluehallintovirasto: Peruspalvelujen arviointi 2021. Yleisten kirjastojen henkilöstön riittävyys ja osaaminen sekä kirjastojen johtaminen.

Book gifting impact study. Scottish Book Trust 2022.

Michelle I. Brown, Cen Wang ja Sharynne McLeod: Reading with 1–2 year olds impacts academic achievement at 8–11 years. Early Childhood Research Quarterly 2022.

Carl J. Dunst, Andrew Simkus, Deborah W. Hamby: Effects of Reading to Infants and Toddlers on Their Early Language Development. CellReviews 2012.

Euroopan sosiaalisten oikeuksien pilarin 20 periaatetta. Euroopan komissio.

Global Risks Report 2024, World Economic Forum 2024.

Ulrike Hanemann ja Clinton Robinson: Rethinking literacy from a lifelong learning perspective in the context of the Sustainable Development Goals and the International Conference on Adult Education. Int Rev Educ 2022.

Raisa Hievanen, Tanja Laimi, Annette Ukkola ja muut: Eriarvoistumisen ehkäiseminen edellyttää maahanmuuttotaustaisen väestön kieli- ja perustaitojen turvaamista. KARVI 2023.

Jenna Hiltunen, Arto Ahonen, Ninja Hienonen ja muut: PISA 2022 ensituloksia. Opetus- ja kulttuuriministeriö 2023.

Elina K. Hämäläinen, Carita Kiili, Eija Räikkönen ja Miika Marttunen: Students’ abilities to evaluate the credibility of online texts: The role of internet specific epistemic justifications. Wiley 2021.

Kansallinen lukutaitostrategia 2030: Suomi maailman monilukutaitoisin maa. Julkaisija: Opetushallitus, Lukuliike 2021.

Veera Kivijärvi: Opettajien ja oppilaiden kokemuksia lukemisen apuvälineistä. Saavutettavuuskirjasto Celia 2023.

Kohti elinikäistä oppimista. Yhteinen tahtotila, rahoituksen periaatteet ja muutoshaasteet. Sitran selvityksiä 150. Sitra 2019

Laki yleisistä kirjastoista 2016/1492

Leea Lakka: Takarivin tekstikäytänteet. Helsingin yliopisto 2024.

Lasten ja nuorten hyvinvointi – Kouluterveyskysely 2023. THL 2023.

Kaisa Leino, Marjo Sirén, Kari Nissinen ja Eija Puhakka: Puoli tuntia lukemista: Kansainvälinen lasten lukutaitotutkimus (PIRLS 2021). Koulutuksen tutkimuslaitos 2023.

Lukulahja lapselle -ohjelma. Lukukeskus.

Lukulahja lapselle -vaikuttavuustutkimuksen tuloksia. Lukukeskus 2021.

Antero Malin, Sari Sulkunen ja Kati Laine: PIAAC 2012. Kansainvälisen aikuistutkimuksen ensituloksia. Opetus- ja kulttuuriministeriö 2013.

Joonas Mannonen, Kari Nissinen, Maarit Virolainen ja Juhani Rautopuro: PIAAC II. Toisen Kansainvälisen aikuisten taitotutkimuksen ensituloksia. Valtioneuvosto 2024.

Monikielinen lukutaito -selvitys. Lukukeskus 2022

Nic Newman ja muut: Reuters Institute Digital News Report. Reuters Institute for the Study of Journalism 2022.

OECD: Students who are taught how to detect bias are more likely to distinguish fact from opinion. OECD 2021.

Oma kieli – oma mieli. Oppilaan oma äidinkieli. Opetushallitus 2016.

Oppimisen tukea tarvitaan työelämässä -infograafi. Oikeus oppimiseen -neuvottelukunta, Erilaisten oppijoiden liitto 2023.

Perustuslaki 1999/731.

Päivi Rasi ja Sakari Taipale: Tuki, ohjaus ja koulutus – ikääntyneet digitalisoituvassa mediayhteiskunnassa. Gerontologia 2020.

André Schüller-Zwierlein, Anne Mangen, Miha Kovač ja Adriaan van der Weel. Why higher-level reading is important. First Monday 2022.

Selvitys työnhakijoiden lukutaidon merkityksestä työllistymiseen. Helsingin työllisyyspalvelut ja Lukukeskus 2023.

Kari Spjeldnæs ja Faltin Karlsen: How digital devices transform literary reading:

Statsrådet: Nationalspråkstrategin: Statsrådets principbeslut. Statsrådets publikationer 2021:87.

Suomen Kirjailijaliitto: Kirjailijoiden tulotutkimus 2023

Suomen Kirjailijaliitto: Tekijänpalkkioselvitys 2022

Suomen kustannusyhdistys: Vuositilasto 2023

Suomen virallinen tilasto: Elinolotilasto. Tilastokeskus.

Suomen virallinen tilasto: Väestörakenne. Helsinki: Tilastokeskus 2022.

Suomen yleisten kirjastojen tilastot 2023

Suomi lukee 2023. Kirjakauppaliitto 2023.

The impact of e-books, audiobooks and online life on reading habits. New Media & Society 2022.

The Ljubljana Reading Manifesto: Why higher-level reading is important 2023.

THL: Terve Suomi 2022-2023 –kyselytutkimus

Työn murros ja elinikäinen oppiminen. Elinikäisen oppimisen kehittämistarpeita selvittävän työryhmän raportti. Opetus- ja kulttuuriministeriö 2018.

Annette Ukkola ja Jari Metsämuuronen: Matematiikan ja äidinkielen taidot alkuopetuksen aikana – Perusopetuksen oppimistulosten pitkittäisarviointi 2018–2020. KARVI 2023.

Emmi Ulvinen, Maria Psyridou, Marja-Kristiina Lerkkanen ja muut: Developmental leisure reading profiles and their association with reading skills across Grades 1–9. Learning and Individual Differences 2024.