Ett kunnigt Finland förutsätter satsningar på läsning och läskunnighet

Den nya regeringen behöver handlingar och beslut som tryggar allas jämlika förutsättningar att läsa och förutsättningarna för en rik litteratur.

1. Programmet En läsgåva till barnet – en del av den kontinuerliga verksamheten vid barnrådgivningarna

Den nya regeringen bör garantera alla barns rätt till böcker och läsning. Alla familjer har rätt att få veta hur stor betydelse läsningen har!

Den tidiga läsningen är oersättlig för hur läskunnigheten och vår läsaridentitet utvecklas. Bokkassen En läsgåva till barnet påminner effektivt om läsningens betydelse och möjliggör läsning på ett jämlikt sätt. Av de familjer som fått kassen uppgav 63 % att de läste mer efter att de fått kassen.

Innehållet i En läsgåva till barnet har planerats med stöd av ett brett nätverk sakkunniga och THL. Kassarna delas ut i alla kommuner i Finland.

Programmet En läsgåva till barnet finns inskrivet som ett åtgärdsförslag i den nationella läskunnighetsstrategin och i undervisnings- och kulturministeriets regeringsmål.

Bekanta dig med kartläggningens resultat: Mer än en fjärdedel av familjerna började läsa tack vare en läskasse

2. Vi bör garantera en tillräcklig läskunnighet för alla ungdomar

Av åttondeklassarna i Finland har 30 % en god multiläskunnighet, men 28 % av de unga har svårt att hitta, bedöma och tillägna sig fakta så att de kan dela dem med andra. Man bör försäkra sig om att alla som går ut grundskolan har en tillräcklig läskunnighet.

Läskunnigheten är en medborgarfärdighet som ger oss möjligheter att delta som fullvärdiga medlemmar i samhället. En ickeläskunnig person hamnar lätt i samhällets marginaler. En avsaknad av tillräcklig läskunnighet kan hindra en från att få det stöd en behöver.

Mångfasetterade text- och läsmiljöer kräver olika slags läs- och skrivkompetenser och olika slags övningar. Skolan bör föra fram språkets olika form, stilarter och användningsområden brett i olika ämnen.

I ett fungerande flerspråkigt samhälle är man också medveten om att olika språk lever sida vid sida i olika situationer. En språkmedveten pedagogik främjar utvecklingen av läs- och skrivkunnigheten, något som är viktigt för att man ska integreras i den finländska kulturen och kunna vidareutbilda sig.

En välmående, flerspråkig och mångfaldig befolkning är en resurs och rikedom i framtidens Finland. Ju bättre en elev behärskar sitt första språk, desto lättare har hen att lära sig ett nytt.

Modersmålet är en förutsättning för barns tänkande, känsloliv och en balanserad utveckling.

Källor: 10 fakta om läsning i världen, Fem fakta om barns och ungdomars läsning

Läscentrums utredning av flerspråkiga familjers önskemål och behov: Flerspråkig läskunnighet

3. Att stödja vuxnas läskunnighet är ett effektivt sätt att stärka sysselsättningen!

11 % av den vuxna befolkningen i Finland har en svag läskunnighet. Till och med 750 000 personer eller 14 % av finländarna behöver texter på klarspråk. En svag läskunnighet kan göra det svårt att få arbete, gå vidare i karriären och klara av livslångt lärande. Utan läsande vuxna har vi inte heller läsande barn.

Enligt en färsk undersökning försvårar de vuxnas svaga läskunnighet sysselsättningen. En tredjedel av de sakkunniga på Helsingfors sysselsättningstjänster uppskattar att bristfällig läskunnighet på ett betydande sätt försvårar möjligheterna för finländare med finska som modersmål att hitta arbete. 83 % av de sakkunniga uppskattar att så är fallet för nyfinländare. Vi saknar tillräckliga åtgärder för att stärka svag läskunnighet bland vuxna.

Vi saknar tillsvidare en instans som kan hjälpa vuxna att förbättra svag läs- och skrivkunnighet. Vi borde främja verksamheten vid bibliotek, utbildningsenheter och organisationer så att de kan stödja vuxnas läskunnighet och deras strävan att förbättra den.

Läs mer om läsningens betydelse i samhället: 10 fakta om läsning
Läscentrums och Helsingfors sysselsättningstjänsters utredning (på finska): Vuxnas svaga läskunnighet ett hinder för sysselsättning

4. Vi bör värna om litteraturen och trygga författarnas utkomst

Det litterära fältet sysselsätter många, främjar läskunnighet och utvecklar kunnandet. Det litterära fältet har outnyttjad exportpotential och mycket att ge Finlandsbilden. Det här framkommer när man jämför uppgifter från Finlands litteraturexport med motsvarande uppgifter från de andra nordiska länderna.

Läscentrum erbjuder författarna möjligheter till en betydande mängd framträdanden årligen. Det här arbetet förutsätter en tillräcklig grundfinansiering. Forskning visar att författarbesök främjar läsintresset och ökar författarnas utkomst på ett betydande sätt.

Organisationer på det litterära fältet föreslår att Finland gör upp historiens första litteraturpolitiska program. Programmet skulle omfatta tryggandet av författares och översättares sysselsättningsmöjligheter, produktionsstöd, exportinvesteringar och biblioteksverksamhet.

Läscentrum kräver tillsammans med andra aktörer på kulturfältet att kulturbudgeten höjs till en procent.

Mer info om det litteraturpolitiska programmet (på finska): Kirjallisuuspoliittinen ohjelma
Mer info om målet att höja kulturbudgeten till en procent: Kulta rf: Kulturbudgeten till en procent

5. Verkställandet av den nationella läskunnighetsstrategin: organisationer som främjar läsning, litteratur och läskunnighet bör få verksamheten tryggad

Läscentrums mål för regeringsprogrammet baserar sig på riktlinjerna för den nationella läskunnighetsstrategin. Läskunnighetsstrategins vision – Finland som världens mest multiläskunniga land 2030 – strävar till ett samhälle där man erkänner läskunnighetens betydelse brett på alla fält och alla får stöd och bekräftelse för sin läskunnighet genom hela livet.

Den nationella läskunnighetsstrategin 2030 baserar sig på den nationella läskunnighetsstrategin och hur den implementerats nationellt och lokalt. Utgångspunkten har varit att främja läskunnigheten för finländare i alla åldrar. För att förverkliga det här förutsätter det att vi utser ansvarsinstanser och främjar läskunnighetsprogrammet som ett omfattande nätverk.

Organisationer som främjar läsning, litteratur och läskunnighet gör ett viktigt arbete bland målgrupper som inte står under Utbildningsstyrelsen och övrig offentlig förvaltning. Det här arbetet görs till exempel med familjer, vuxna, dem som hotas av marginalisering samt hobbyer för barn och unga. Endast genom att trygga verksamhetsförutsättningarna kan vi arbeta långsiktigt på ett sätt som ger resultat på både kort och lång sikt.

Bekanta dig med den nationella läskunnighetsstrategin: Nationella läskunnighetsstrategin 2030